Ovanliga immunceller kan påverka typ 1-diabetes

En ovanlig typ av immuncellen B-cell i bukspottkörteln kan spela en viktig roll när det gäller typ 1-diabetes. Det visar den forskning som bedrivs av universitetslektor Gustaf Christoffersson vid Uppsala universitet. Det är dock ännu oklart om cellerna skyddar mot diabetes eller bidrar till sjukdomen.

– Forskningen som vi bedriver kan förhoppningsvis bidra till att förklara varför immunsystemet börjar angripa de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och hur detta angrepp i framtiden skulle kunna påverkas eller bromsas, säger Gustaf Christoffersson.

– Vi har nyligen upptäckt en ovanlig typ av immuncellen B-cell i bukspottkörteln som producerar enzymet tyrosinhydroxylas. Dessa celler verkar ha immunreglerande egenskaper och kan genom enzymet tyrosinhydroxylas bilda katekolaminer, signalämnen som till exempel noradrenalin, som vanligtvis används av vårt nervsystem. Dessa signaler kan i sin tur påverka andra immunceller i närheten. Vid inflammation blir dessa B-celler mer aktiva och deras reglerande egenskaper verkar förstärkas. Hos möss som utvecklar typ 1-diabetes tycks de också ansamlas runt pankreasöarna, där de insulinproducerande betacellerna finns, berättar Gustaf Christoffersson.

– Våra analyser på cellnivå visar att dessa celler skiljer sig tydligt från vanliga B-celler och att de kan ha egenskaper som liknar antikroppsproducerande och immunövervakande celler. Det öppnar möjligheten till att de normalt hjälper bukspottkörteln att hantera inflammation eller infektioner och att förändringar i deras funktion kan vara kopplade till utvecklingen av typ 1-diabetes, säger Gustaf Christoffersson.

– Forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och vi vet ännu inte om dessa celler skyddar mot diabetes, bidrar till sjukdomen eller kan göra båda beroende på situationen. Vi undersöker nu om motsvarande celler finns hos människor med och utan typ 1-diabetes. Om de visar sig ha en skyddande funktion skulle en bättre förståelse av hur de kan ökas i antal eller aktiveras på sikt kunna leda till nya sätt att bromsa den autoimmuna attacken, bevara kvarvarande insulinproducerande celler eller möjligen minska risken för att typ 1-diabetes utvecklas, förklarar Gustaf Christoffersson.
 
År 2024 fick universitetslektor Gustaf Christoffersson vid Uppsala universitet ett forskningsanslag på 2 miljoner kronor av Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Discovery of islet-resident catecholamine-producing B cells as promising potent regulatory immune cells in type 1 diabetes”. 

Läs mer HÄR
 
Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat