Publicerat 20 februari 2026

Laura Elo vid Åbo universitet tilldelas Leif C. Groop-priset för framstående diabetesforskning. Matematikern från Finland har utvecklat metoder som har ökat förståelsen för hur typ 1-diabetes utvecklas på molekylär nivå. Hon hoppas att forskningen kan bidra till att förebygga och fördröja sjukdomsförloppet vid typ 1-diabetes och förbättra behandlingen av sjukdomen. 

Prismotivering
”Laura Elo vid Åbo universitet i Finland tilldelas Leif C. Groop-priset för framstående diabetesforskning 2026. Laura Elo innehar en professur i beräkningsmedicin och har utvecklat statistiska metoder, maskininlärningsmetoder samt kraftfulla beräkningsverktyg för att tolka storskalig omikdata och annan digital hälsodata. Hennes forskning har bidragit till en fördjupad förståelse av hur typ 1-diabetes utvecklas och kan förutsägas på molekylär nivå. I framtiden kan denna kunskap möjliggöra bättre identifiering av individer med ökad risk att utveckla sjukdomen, stödja utvecklingen av förebyggande behandlingar samt förbättra monitoreringen av sjukdomsförloppet hos dem som insjuknar.”

Leif C. Groop-priset delas årligen ut av Lunds universitets diabetescentrum till en ung diabetesforskare i Norden.

– Jag känner mig väldigt hedrad och ödmjuk av att få priset. Det är ett viktigt erkännande för mig och min forskargrupp. Vi hoppas att våra studier av hur typ 1-diabetes utvecklas i olika individer kan bidra till att förebygga sjukdomen, fördröja sjukdomsförloppet och utveckla individanpassade behandlingar för dem som får sjukdomen, säger Laura Elo, professor i beräkningsmedicin vid Åbo universitet.

Hög förekomst i Finland
Hon är ledare för Medical Bioinformatics Centre i Åbo som samlar omkring 20 forskare inom beräkningsmedicin och bioinformatik. Centret har specialiserat sig inom ett område som kallas för funktionell omik, en inriktning inom molekylär biologi som intresserar sig för hur gener och proteiner fungerar och interagerar vid olika sjukdomar. Finland är ett av de länder i världen som har högst incidens av typ 1-diabetes bland barn och det är en viktig anledning till att Laura Elo har valt att studera just denna sjukdom. 

Forskargruppen genomför storskaliga analyser av blodprover från befolkningsstudier som DIPP och INNODIA. Barn med genetisk risk för typ 1-diabetes bidrar till den finska befolkningsstudien DIPP medan den europeiska befolkningsstudien INNODIA samlar in prover från nydiagnostiserade individer och deras familjemedlemmar.

– Vi är verkligen tacksamma mot alla barn och deras familjemedlemmar som deltar i dessa studier. Genom deras bidrag kan vi göra vårt bästa för att försöka förebygga sjukdomen, säger Laura Elo.

Studier av proteiner
Laura Elo har till exempel studerat kopplingen mellan nivåer av vissa proteiner och nivåer av C-peptid och blodsockernivåer i blodprover som lämnades av nydiagnostiserade barn inom INNODIA-studien. Nivåerna av vissa proteiner kunde kopplas till förändrade nivåer av C-peptid hos barn med typ 1-diabetes. Mätning av C-peptidnivåer används för att bedöma hur mycket insulin kroppen producerar hos personer med diabetes. I en uppföljande studie kunde forskarna bekräfta resultaten i en annan grupp deltagare.

– Vår förhoppning är att de proteiner vi har identifierat kan användas som en markör för att förutsäga hur snabbt sjukdomen utvecklar sig. Om vi kan få en bättre förståelse för sjukdomsprocessen kan det också bli möjligt att utveckla åtgärder som gör det möjligt att förebygga sjukdomen eller fördröja sjukdomsförloppet, säger hon.

Hon har också lett en studie som har lyckats identifiera ett genuttryck som kan förutsäga sjukdomshastigeten hos deltagare inom INNODIA-studien. Forskarlaget fann även ett mönster i genuttrycket som kunde kopplas till en specifik diabetesrelaterad autoantikropp, som används för att identifiera personer som är i riskzonen att utveckla typ 1-diabetes.

– Det är viktigt att studera sjukdomen från olika perspektiv för att få sjukdomsbilden klar för sig. Vi behöver titta på både proteiner och gener för att förstå sjukdomen. Det är lite som att vara detektiv, säger Laura Elo.

Olika sjukdomsutveckling
Alltmer forskning ger stöd för att typ 1-diabetes utvecklar sig på olika sätt hos barn, beroende på vilken diabetesrelaterad autoantikropp de utvecklar först. Laura Elo har studerat sjukdomens heterogenitet i ett projekt där forskarna analyserade prover från barn med genetisk risk för typ 1-diabetes inom den finska studien DIPP. 
Forskarna ville ta reda på om det fanns skillnader i immunförsvaret hos de barn som senare utvecklade typ 1-diabetes.

Forskarlaget studerade immunceller i blodprover från barn som senare fick diagnosen typ 1-diabetes och fann en skillnad i immuncellernas sammansättning beroende på vilken diabetesrelaterad autoantikropp som barnet utvecklade först. Skillnaderna kunde kopplas till olika former av typ 1-diabetes, så kallade endotyper. 

– Fynden är viktiga eftersom de visar att det finns en skillnad på molekylär nivå hos individer som senare utvecklar typ 1-diabetes. Om vi kan få en ökad förståelse för hur sjukdomen utvecklar sig hos olika barn med typ 1-diabetes kan vi kanske dela in individer med typ 1-diabetes i olika undergrupper i framtiden. Sådan kunskap kan förhoppningsvis användas för att individanpassa behandlingen vid typ 1-diabetes, säger Laura Elo. 

Leif C. Groop-priset
Leif C. Groop-priset delas årligen ut av Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) till en ung och framstående forskare inom diabetes som är aktiv i de nordiska länderna. Priset på 100 000 kronor delas ut för framstående forskning som är till nytta för patienter med diabetes.
Priset delas ut i samband med LUDC Diabetes Research Day den 3 mars då pristagaren håller en föreläsning.

Leif Groop
Leif Groop, född 1947, var verksam som professor i endokrinologi vid Lunds universitet från och med 1993 fram till sin pension, och var en av grundarna av Lunds universitets diabetescentrum (LUDC). Han avlade läkarexamen vid Berns universitet i Schweiz och sin doktorsexamen vid Helsingfors universitet. Leif Groop är internationellt erkänd för sina forskningsinsatser om typ 2-diabetes och har presenterat flera uppmärksammade arbeten inom genetik och påvisat sjukdomens heterogenitet.

Typ 1-diabetes
Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska ta upp socker (glukos) från blodet. Vid typ 1-diabetes producerar kroppen inte tillräckligt med insulin och personen får för mycket glukos i blodet. En person som har typ 1-diabetes behöver kontrollera blodglukos och ta insulin. Det finns för närvarande inget botemedel mot typ 1-diabetes.
Typ 1-diabetes kan orsaka olika typer av komplikationer. Ketoacidos kan uppstå hos personer som får höga blodsockervärden och samtidigt brist på insulin. Insulinkänning kan uppstå om blodsockervärdet sjunker kraftigt. 
Diabetesrelaterade autoantikroppar används för att identifiera personer som är riskzonen att utveckla typ 1-diabetes. De diabetesrelaterade autoantikropparna är IAA, GADA, IA-2A och ZnT8A. En individ med mellan två och fyra diabetesrelaterade autoantikroppar har en markant ökad risk att utveckla typ 1-diabetes. Det är först när en person har kliniska symtom på sjukdom som diagnos kan ställas.  

Källa: Diabetesportalen, Petra Olsson
Foto: Suvi Harvisalo/University of Turku

Läs mer om Leif Groop HÄR