Publicerat 5 juni 2024

När Henric var fyra år fick han diagnosen typ 1-diabetes. 
- Det var på sommaren, innan jag skulle fylla fem, då jag drack mycket och kissade mycket, som mina föräldrar förstod att något inte var som det skulle, säger Henric. 
 
Henric Thunander, 18 år, fick diagnosen typ 1-diabetes på sommaren innan han skulle fylla fem år. 
- Förutom de klassiska symtomen så hade jag legat helt still i stugan, då mina föräldrar förstod att det var något som inte stod rätt till, fortsätter Henric. 
De åkte då in till Örebro sjukhus där det visade sig att Henric hade 26 i blodsockervärde och fick diagnosen typ 1-diabetes. 
Efter tio dagar på sjukhuset fick han komma hem, då han fick hjälp av sina föräldrar att ta sina sprutor.  
- Jag tyckte det var läskigt att ta sprutan i benet, men efter cirka en månad så tog jag mina sprutor själv. 
I dag har Henric en Omnipod Dash och Dexcom G7 som han tycker fungerar bra. 
- För tio år sedan var jag en av de första i Örebro län som fick en Omnipod och fick lära mig hur den fungerade. Min Dexcom är bra när jag tränar, där jag kan kolla på klockan och se mitt blodsockervärde. 
 
Från segling till längdskidåkning 
Henric har alltid varit intresserad av sport där det tidigare blev mycket segling. Men när han tog klassikern förra året fick han upp ögonen på längdskidåkning. 
- Jag har alltid åkt skidor och på våren 2023 började jag träna på riktigt och bestämde mig för att satsa på längdskidåkningen. Förra året åkte jag öppet spår på fem timmar och 23 minuter och i år kom jag på plats 297 på Vasaloppet med en tid precis under fem timmar, berättar Henric. 
Sedan förra året har det blivit många lopp både i Sverige och i Norge. 
- Jag har åkt 157XCC Originals, den svenska långloppstouren i Orsa, Mora, Skövde, Högbo och Lofsdalen där de flesta sträckorna var på fyra och en halv mil upp till fem och en halv mil. Det gick väldigt bra för mig, där jag kom på andra plats i juniorklassen. 
I slutet av maj drog träningen för säsongen i gång igen för Henric. 
- Det kommer det bli många rullskidlopp. Det är kul att tävla. 
I dag tävlar han för Zinkgruvan, men när han tar studenten i sommar kommer han flytta till Östersund, där det finns bättre förutsättningar, och tävla för Offerdal istället.  
- När man tävlar är blodsockervärdet speciellt, då de flesta är rädda för att bli för låga. Men jag höjer min insulindos och öppnar upp cellerna och tar då upp mer energi istället. När jag tävlar får jag en adrenalinkick i starten som jag kompenserar genom att ta insulin, resten av loppet behöver jag 100 gram kolhydrater i timmen. Men under träning höjer jag inget, då är fokus att hålla ett bra blodsocker. 
 
Målet är att komma med i något långloppslag 
Henric tränar väldigt mycket där det blir cirka 1000 timmar på ett år, det vill säga cirka 20 timmar per vecka. 
- Jag måste känna av min kropp när jag har hög träningsbelastning, då det kan skilja från dag till dag. En hård träningsperiod kan vara en känslig period. När jag tränar mycket är mitt blodsockervärde bra, och sämre när jag inte tränar. Under åren har jag bara fått stanna och avbryta ett lopp då jag blev för låg. Jag missade lite energi, men jag har lärt mig hur jag ska hantera det. Ju mer jag tränar desto mer kolhydrater behöver jag. Annars har det gått bra, förklarar Henric. 
För det mesta ser hans dagar ut som följande, frukost, träning, lunch, träning, mellanmål, träning och därefter middag. 
- Dagen innan loppen blir det mindre fibrer och mer kolhydrater. 
Förra sommaren hade Henric mycket kontakt med dietisten Stig Mattsson på Sveriges Olympiska Kommitté som har hjälpt honom att komma igång med bra tips. 
- Jag har fått erfarenhet, där mitt mål är att så småningom komma med i något långloppslag. 
Under sommaren kommer det att bli mer träning med Alliansloppet i Trollhättan, Klarälvsloppet, från Uddeholm till Karlstad samt många andra lopp. 
- Jag kommer att åka runt och tävla där det finns möjlighet. Det finns inget hinder att träna för mycket när man har typ 1-diabetes, avslutar Henric. 
 
Text: Ann Fogelberg 
Foto: Privat