Fler har drabbats av diabetes under pandemin, enligt diabetesforskare. Nu undersöker man om det är så att olika typer av diabetes kan utlösas av Covid.
– Det finns starka belägg för att typ 2-diabetes ökar vid Covidinfektion, säger forskaren Johan Jendle.

Redan tidigt i pandemin noterade forskare att diabetesfallen ökade.
Att antalet diabetesfall ökat under pandemin är otvetydigt, enligt Johan Jendle. Här en undersökning som visar utvecklingen vid ett sjukhus i Washington.

Det har länge diskuterats om diabetes kan utlösas av virusinfektioner. Inga säkra svar finns än så länge. Men under pandemin har forskare noterat att antalet diabetesfall ökat. Det har lett till hypoteser om att såväl typ 1-diabetes som typ 2-diabetes på något sätt kan framkallas av infektion med coronaviruset.
– Redan ganska tidigt i pandemin såg man att man fick fler fall med diabetes överlag, säger Johan Jendle, professor i medicin och diabetesforskare vid Örebro universitet.

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger för höga sockerhalter i blodet. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes, som oftast bryter ut i vuxen ålder.
Enligt Johan Jendle finns bevis på att typ 2-diabetes ökar hos de som blir allvarligt sjuka i Covid.
– För oss diabetesforskare är det ingen överraskning, säger han.

När en person blir svårt sjuk ökar stresspåslaget i kroppen, vilket höjer blodsockret. Hos de flesta individer kompenseras detta av en ökad insulinproduktion, men om de insulinproducerande cellernas funktion är lite försämrad kan typ 2-diabetes utlösas.
– Man har då en så kallad latent diabetes som utlöses av en sådan allvarlig infektion.

En annan trigger är ett av de läkemedel som används för att behandla svårt sjuka Covidpatienter – kortison. Även det kan utlösa dold diabetes.

Johan Jendle betonar samtidigt att risken att insjukna i typ 2-diabetes efter en Covidinfektion är låg. Men faktorer som övervikt, ärftlighet, att man rör sig väldigt lite eller att som kvinna tidigare ha haft graviditetsdiabetes ökar risken.

Vad gäller typ 1-diabetes finns än så länge bara hypoteser om en koppling till det nya coronaviruset. De går ut på att sars-cov-2 orsakar en störning i de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, säger Åke Sjöholm, professor och överläkare vid Gävle sjukhus.
– Det här har tilldragit sig ett stort intresse i hela världen sedan pandemins start. Det finns forskningsrapporter från olika länder där man i vissa fall hävdar att man sett en ökad förekomst av typ 1-diabetes som sammanfaller med att patienter insjuknat i Covid, säger Åke Sjöholm.

Men det finns också rapporter som inte visar någon ökning eller till och med en minskad förekomst av typ 1-diabetes, understryker han.

Sjöholm har själv sett enstaka fall i sin vardag som läkare där patienter insjuknat i typ 1-diabetes efter Covid. Men han säger också att det är mycket svårt att leda i bevis att det skulle vara just infektionen som utlöste sjukdomen.
– De här patienterna kanske skulle ha fått sin diabetes i alla fall, säger Åke Sjöholm.

Johan Jendle anser att bevisen för att typ 1-diabetes skulle vara associerat till coronaviruset är svaga. Det skulle också kunna vara precis tvärtom, påpekar han.
– När föregångaren till sars-cov2 kom för 20 år sen (det första sars-viruset) såg vi att vissa typ 1-diabetiker faktiskt var skyddade mot infektion. Varför skulle man nu, på ett virus som är nära besläktat, ha en ökad risk? Det talar emot, säger Jendle.

Samtidigt finns det sedan länge en teori som tyder på att just typ 1-diabetes kan vara kopplat till virusinfektion.
– Men då har det varit coxsackievirus (som orsakar höstblåsor) som varit på tapeten som den heta kandidaten, säger Johan Jendle.

Nu insjuknar många i omikron, men Johan Jendle befarar inte att diabetesfallen kommer att öka drastiskt framöver.
– Man ska komma ihåg att det är skillnad på att smittas av sars-cov2 och att drabbas av svår Covid-19. Det skulle förvåna mig om vi ser några stora ändringar, säger han.

Källa: SvD

Senaste nyheterna