Publicerat 20 april 2021

Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.

I en studie på Akademiska utvärderas en ny metod för att minska behovet av immunhämmande behandling efter ö-transplantation vid svår typ 1-diabetes. Det nya är att man använder personens egna så kallade T-celler. På bilden syns Amir Sedigh, sektionschef på transplantation och Anna Högvall, forskningssjuksköterska i samband med den första transplantationen inom ramen för studien.

- Vår förhoppning är att kunna minska behovet av immunsuppression och i framtiden kunna behandla personer med svår typ 1 diabetes med cellterapier som inte kräver immunhämmande läkemedel, säger Bengt von Zur-Mühlen, överläkare inom transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset.

Han betonar att behandlingen av typ 1-diabetes kontinuerligt gör framsteg, med bättre mätutrustning, insulinsorter och insulinpumpar, men att vissa patienter med tiden ändå utvecklar en svår diabetes med oförutsägbar kraftig variation av blodsockret. För dessa, framhåller han, kan ö-transplantation ibland vara ett alternativ. Behandlingen innebär att man endast transplanterar den del av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, där bland annat insulin produceras.

Metoden, som utvärderas i studien, bygger på vetskapen att kroppen själv inte bara producerar de vita blodkroppar som orsakar avstötning utan också regulatoriska T-celler, en sorts vita blodkroppar som hämmar de blodkroppar som orsakar avstötning. Genom att regulatoriska T-celler har speciella ytmarkörer (molekyler på cellytan) kan de särskiljas från vita blodkroppar som till exempel orsakar avstötning.

Regulatoriska T-celler har i djurförsök visat sig kunna förhindra avstötning om de tillförts i tillräcklig mängd och på rätt plats. De används också på patienter i samband med benmärgstransplantation för att minska oönskade immunologiska reaktioner som har likheter med avstötningsreaktioner.

- I den aktuella studien separeras de vita blodkropparna från patientens eget blod och därefter renas de ytterligare utanför blodbanan med en avancerad teknik för att få fram regulatoriska T-celler. Dessa ges därefter som infusion till patienten i samband med ö-transplantation. Syftet är framförallt att utvärdera om reningsmetoden som sådan är säker. Nästa steg blir att utveckla behandlingen i framtida kliniska studier, berättar Bengt von Zur-Mühlen.

Akademiska sjukhuset började med ö-transplantation som behandling vid svår typ 1-diabetes år 2001. Sedan dess har drygt 170 transplantationer fördelat på cirka 60 patienter genomförts.  De insulinproducerande celler, så kallade Langerhanska öar, som används vid transplantationen utvinns på Rudbecklaboratoriet i Uppsala.

Fakta: Typ 1-diabetes – ett av fyra Centres of Excellence

  • Centres of Excellence inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom typ 1-diabetes, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och inflammationer.
  • Diabetescentrets fokus är patienter med svår typ 1-diabetes. Syftet är att förbättra vården för dessa patienter, och i förlängningen även för patienter med stabilare typ 1-diabetes. Alla sektioner som ingår i detta center är forskningsaktiva, och förhoppningen är att centret ska göra Akademiska sjukhuset mer attraktivt för forskningsstudier.

Källa: Akademiska sjukhuset