Svensk sjukvård arbetar med att omvandla synen på människor från att vara passiva patienter till att bli aktiva individer - och lägga större tyngd på att förebygga sjukdomar.
– Med en unik form av samverkan har vi målet att bidra till att utveckla vården, säger Mats Eriksson, professor i omvårdnadsvetenskap, som ska leda den nya ”Forskarskolan Nära vård”, finansierad med 21 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.
I gruppen äldre ökar förekomsten av sjukdomar beroende av livsstilen – typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar som följd av fel kost och stillasittande.

Forskarskolan Nära vård är ett samarbete mellan Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Jönköping University och Linköpings universitet. Doktoranderna ska i sin tur samverka med regioner och kommuner i en rad utvalda projekt.
– Omställningen av sjukvården medför att vi måste utbilda personal i hälso- och sjukvården som ska jobba på ett nytt sätt. Vi måste också forska om vad nära vård ska innehålla, men också om själva omställningen i sig, säger Mats Eriksson, projektledare samt arbetar i forskarskolan tillsammans tre professorskolleger från de andra lärosätena.

I gruppen äldre ökar förekomsten av sjukdomar
En växande grupp äldre i Sverige och relativt sett allt färre verksamma inom vården är viktiga orsaker till omställningen. I gruppen äldre ökar också förekomsten av sjukdomar beroende av livsstilen – typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar som följd av fel kost och stillasittande.

Förebyggande insatser är en bärande del av Nära vård-reformen av hälso- och sjukvården. Målet är att individer ska undvika att bli sjuka, vilket i sin tur gör att trycket på vården lättar.
– Vården kommer också att bli mer personcentrerad, säger Mats Eriksson.

Utgångspunkten för projekten inom Forskarskolan Nära vård är individen, inte organisationen av sjukvården.
– Som patient har du rätt enligt lagen att påverka din vård. Men vittnesmål från både patienter och deras anhöriga visar på många brister. Dessutom tillvaratas inte dessa synpunkter på att systematiskt vis, säger Mats Eriksson.

Forskarskolan Nära vård utgår alltså från att människan som patient omvandlas från en passiv mottagare till en aktör, med inflytande över sin egen vård.

Forskningen saknas
Det saknas forskning om patienternas inflytande över vården enligt Mats Eriksson. E-hälsa är ett tillskott under senare tid som förändrat förhållandena mellan patienterna och vården. Ett exempel är mobil-appar med viktiga medicinska värden, som också kommunicerar med vården.
– E-hälsa gör oss som individerna mindre beroende av vården samtidigt som vi också måste ta ett större ansvar för vår egen hälsa, säger Mats Eriksson

Forskarskolan Nära vård ska rekrytera ett tiotal doktorander som med start nästa vår under fyra år ska arbeta med sina projekt.

Källa: Örebro Universitet/Maria Elisson

Nära vård
Forskarskolan Nära vård bygger på överenskommelsen 2020 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att verka för en mer nära vård.

Nära vård handlar inte om organisation, utan om ett förhållningssätt som ska finnas inom vården på alla nivåer, även om primärvården är en nyckelfaktor.

Kärnan i nära vård är att utgå från den enskilde patientens behov och förutsättningar och anpassa insatserna därefter.

Förhoppningen är också att en mer tillgänglig vård med förändrat innehåll också ska leda till resurser inom vård och omsorg kan räcka till fler, särskilt mot bakgrund av allt fler äldre.

Källa: Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner

Senaste nyheterna