Sex av tio som nyss fått typ 2-diabetes har kraftig övervikt

Hela 63 procent av de medelålders som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes har kraftig övervikt. Det visar uppgifter ur Nationella Diabetesregistret som stiftelsen Diabetes Wellness har sammanställt inför Världsdiabetesdagen den 14 november. Typ 2-diabetes kommer ofta smygande och upptäcks sent. Samtidigt är risken ofta känd långt innan sjukdomen bryter ut.

Sex av tio, 63 procent, av de som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes i åldern 40–60 år har ett BMI på 30 eller högre, vilket innebär kraftig övervikt. Det visar en ny sammanställning som stiftelsen Diabetes Wellness Sverige gjort av data från Nationella Diabetesregistret. Bland kvinnorna har 67 procent av de nydiagnostiserade kraftig övervikt och bland männen ligger andelen på 60 procent.

– Kraftig övervikt tar lång tid att utveckla. De här siffrorna tyder på att många som får diagnosen typ 2-diabetes kan ha befunnit sig i riskzonen länge. Vården behöver fånga upp personer med diabetesrisk tidigare och se till att de får testa sitt blodsocker innan sjukdomen utvecklats fullt ut, säger Anders Lundgren, generalsekreterare för Diabetes Wellness Sverige.

Uppemot 350 000 personer från 23 år och uppåt beräknas leva med typ 2-diabetes utan att veta om det. Obehandlad typ 2-diabetes kan orsaka hjärt-kärlsjukdom, nervskador, njursvikt, fotsår och nedsatt syn.

– Ett blodsockertest tar några minuter och kräver ingen utredning. Vården borde åtminstone erbjuda det till alla över 50 år med övervikt i stället för att vänta tills personen blir sjuk, säger Anders Lundgren.

Obesitas är den medicinska benämningen på den kroniska sjukdom som tidigare kallades fetma. Hos vuxna definieras obesitas på befolkningsnivå som ett BMI på 30 eller högre. Övervikt är ett BMI mellan 25 och 30. Socialstyrelsen och 1177 använder ordet obesitas eftersom många upplever fetma som stigmatiserande.

– Som överviktig man i 60-årsåldern tillhör jag själv riskgruppen, och jag fick häromåret diagnosen typ 2-diabetes. Det här handlar inte om att skuldbelägga någon, utan om att vården ska leta efter sjukdomen där den finns, säger Anders Lundgren.

Om statistiken
Uppgifterna är hämtade ur Nationella Diabetesregistrets öppna statistikverktyg Knappen den 5 oktober 2026 och avser 2024. Sammanställningen omfattar 27 260 personer, varav 23 020 har ett registrerat BMI-värde. Urvalet är personer 40–60 år i primärvården med typ 2-diabetes och en diabetesduration på högst två år. Diabetesduration bygger på det diagnosår som registrerats i Nationella Diabetesregistret, och eftersom insjuknandet i typ 2-diabetes sker gradvis är det året ungefärligt.

Fakta: Fem symtom på typ 2-diabetes
Har du ett eller flera av följande symtom kan det tyda på typ 2-diabetes:

- Kraftlöshet – psykisk och fysisk trötthet
- Törstigare än vanligt
- Kissar oftare och mer 
- Förändrad eller dimmig syn
- Klåda i underlivet

Symtomen kommer ofta långsamt. Ibland får man inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen. Misstänker du att du har typ 2-diabetes ska du kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Källa: Diabetes Wellness Sverige och 1177

Fakta: Så många kan ha typ 2-diabetes
Färska beräkningar tyder på att typ 2-diabetes är betydligt vanligare än man tidigare trott. I en studie publicerad i European Journal of Public Health den 9 juli 2025, Increasing incidence of early-onset type 2 diabetes in Sweden 2006–2021, hade 7,5 procent av svenskarna 23 år och äldre känd typ 2-diabetes år 2021. Det motsvarar nästan 600 000 personer.

Studiens huvudförfattare Sofia Carlsson, docent och forskare i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, presenterade ytterligare beräkningar i artikeln Hundratusentals svenskar kan ha typ 2-diabetes utan att veta om det i Dagens Nyheter den 23 oktober 2025. Där uppskattar hon att den totala andelen svenskar från 23 år och uppåt med typ 2-diabetes kan vara 11,9 procent, vilket motsvarar mer än 900 000 personer. Uppskattningen baseras på relationen mellan andelarna upptäckta och oupptäckta fall bland 50–64-åringar i befolkningsstudien SCAPIS, och bygger alltså på antagandet att den relationen är representativ även för andra åldersgrupper. Sofia Carlsson påpekar i artikeln att uppskattningen av mörkertalet bygger på en studie med ett enda blodprov per person, medan det i vården krävs två prov för diagnos. Det kan ge en viss överskattning.

Skillnaden mellan de två andelarna, 7,5 procent med känd typ 2-diagnos, respektive totalt 11,9 procent med typ 2-diabetes uppgår till 4,4 procent av befolkningen som är 23 år och äldre. Det motsvarar cirka 350 000 personer, som alltså kan ha typ 2-diabetes utan att veta om det.