Kopplingen mellan njursvikt och diabetes | Diabetes Wellness Sverige Hoppa till huvudinnehåll
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Kopplingen mellan njursvikt och diabetes

Kopplingen mellan njursvikt och diabetes

Överläkare Peter Stenvinkel har arbetet som Professor vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm sedan 2009. Som enhetschef för avdelningen medicinska njursjukdomar vid KI studerar han kopplingen mellan njursvikt och diabetes typ 2. I cirka fem års tid har Peter även inom det skandinaviska björnprojektet studerat skillnader mellan björnars leverne på vintern och på sommaren.
 

Publicerade: dec 06, 2018
Dela med sig:

Peter Stenvinkel började sin karriär vid Njurkliniken på Huddinge sjukhus 1984 och har under hela sitt arbetsliv haft fokus på vår njurfunktion och de problem som uppstår när njurarna inte fungerar som de ska. Att valet blev fokus på njurar var för att han tyckte att inom medicinska njursjukdomar fanns ett brett område som involverar många olika discipliner, som kirurgi, invärtesmedicin och infektionssjukdomar. Under åren har han bland annat forskat på hur kosten har påverkat patienter med njursjukdom, en patientgrupp som är extra känsliga för att äta för mycket salt och fosfat. Mot slutet av 1980-talet började han även titta på hur kopplingen mellan njursvikt och diabetes typ 2 såg ut och disputerade med en avhandling 1994 om salthantering vid diabetes. Han märkte då att de som är saltkänsliga suger åt sig mer salt till njurarna där risken för ett högre blodtryck ofta är förekommande. Vilket i sin tur får en njurpåverkan där man samlar på sig vatten och salt.
- Vi äter för mycket salt i Sverige. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar 5-6 gr/dag, men de flesta av oss äter 2-3 gånger mer då 80 procent av den industriproducerade maten innehåller salt, säger Peter.
De produkter som innehåller mycket salt är bland annat bröd, färdigrätter och charkprodukter.
- Hade vi tid borde vi laga mat från grunden istället och baka mer.
Många livsmedel innehåller även fosfat, vilket är ett problem när man är njursjuk och inte kan utsöndra detta på normalt sätt.
- Eftersom salt och fosfat är en källa till ohälsa för diabetiker och njursjuka borde de införa ett trafikljussystem på produkterna med rött, gult och grönt så att konsumenten lätt kan identifiera sig med matvaror med högt innehåll.

Kosten har stor betydelse
När man har diabetes så är njursvikt en relativt vanlig komplikation och patienter med kronisk njursvikt har en ökad risk att få diabetes typ 2.
- Njurtransplantationer med efterföljande immunhämmande medicinering ökar också risken för diabetes typ 2, förklarar Peter.
Njursvikt har ökat rejält under åren och uppkommer oftast efter 50-60-års ålder. Att kronisk njursvikt ökar runt om i världen har många förklaringar såsom att många patienter i dag lever längre på grund av bättre behandling av cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
- Andelen patienter med njursvikt ökar och man räknar i dag att ca 10-12 procent av befolkningen har tecken (ofta milda) på njursvikt. Vore kronisk njursvikt ett eget land skulle det vara det tredje största landet i världen efter Kina och Indien. Man har visat att kronisk njursvikt är vanligare än typ 2-diabetes i Stockholmsområdet.  
Aktuella epidemiologiska studier visar att rött och processat kött ökar, som kan ha stor betydelse för risken att utveckla njursjukdom.
Peter berättar att i fattiga förortsområden i Glasgow där en man har en medelålder på bara 54 år har man gjort undersökningar som visat på att människorna där har högre fosfatvärden än i en närliggande förort där en man i snitt blir 82 år gammal, troligtvis på grund av sämre kostintag. De äter mer rött kött och mer processad snabbmat där, vilket ökar risken för njursjukdomar. I den rika förorten har man sett lägre fosfatvärden och en bättre sammansatt kost.
Peter rekommenderar därför att vi ska dra ner på rött och processat kött och begränsa det till högst 1-2 gånger per vecka.
I USA är njursvikt ett stort problem, mycket på grund av fetma och diabetes typ 2. Och i Taiwan har man sett att det är hög risk för njursvikt, där det troligtvis beror på intag av mycket örtmedicin.
Ett stillasittande jobb ökar risken för fetma, vilket i sin tur ökar risken för diabetes typ 2 och njursvikt.
- Tips är att sluta röka, rör på dig mer, dra ner på rött kött, öka andelen frukt, grönsaker och bönor. Vid svår njursvikt kan dock frukt och grönsaker bli ett problem då de innehåller relativt mycket kalium, så då ska man vara försiktig och diskutera kostförändringar med sin läkare.

Intressant skandinaviskt björnprojekt
I cirka fem års tid har Peter inom det skandinaviska björnprojektet studerat skillnader mellan björnars leverne på vintern och på sommaren. Det är anmärkningsvärt att björnar under sin vintersömn i fyra till sex månader trots att de inte kissar, äter, dricker eller rör på sig inte drabbas av olika komplikationer.
- Skulle människan lägga sig till sängs under samma tidsperiod så skulle en mängd olika komplikationer uppstå, fortsätter Peter.
Man har sett att björnarna inte blir bensköra och att de bara tappar lite muskler, men inte så mycket, som vi människor skulle ha gjort om vi var sängliggande under en sådan lång period.
- Det verkar som om det finns någon substans i björnars blod som skyddar deras muskler under vintersömnen, poängterar Peter.
Under den aktiva sommarperioden samt mitt under vintersömnen tas prover på bland annat blodsocker samt fett- och muskelprover.
- Under sommaren då de blir feta är de mer känsligare mot insulin, i motsats till människan, vilket kan bero på deras kost och förändringar i tarmfloran.
Under vintersömnen, har björnarna lätt förhöjda blodsockervärden och under vintern när det tappar fett blir de insulinresistenta.
Peter och hans team samarbetar med en veterinär i Wien som skickar prover för att analysera markörer för bland annat tarmfloran från olika zoo i Europa.
Just nu håller Peter och hans team även på att undersöka björnarnas skelett som, tvärtom förväntat, verkar vara starkare under vintern när björnen är inaktiv.
- Förklaringen kan vara att det finns något i deras diet som skyddar skelettet under sömnperioden.
Peter studerar i samarbete med zoologer även tigrar och andra kattdjur – en grupp djur med påtagligt hög risk att få njursvikt.
- De äter ju mycket rött kött och katter är allmänt obenägna att dricka vatten. En tredjedel av åldriga katter dör av njursvikt.
Tarmfloran och kosten har en stor betydelse även för oss människor.
- Betydelsen av tarmfloran blir mer och mer uppenbar, och sammansättningen av kosten har sannolikt en långt större betydelse för uppkomst av sjukdomar såsom diabetes och njursvikt än vad vi tidigare trott.  
Rörelse och kost påverkar helt klart vårt liv, där Peter menar på att konstant intag av energirik föda på sikt kan öka stressen i kroppen.
- I vissa religioner ingår fasta som en normal del i livet, vilket kanske medför att kroppen under visa perioder får vila och gå ner i varv. Man har ju funnit att 5:2-diet är förenat med gynnsamma metabola förändringar, avslutar Peter.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Staffan Larsson

 

Dela med sig: