Forskning om fettceller får stöd av Hjelt Diabetes Foundation

Studier av fettceller kan öka kunskapen om hur olika viktminskningsbehandlingar påverkar individer med obesitas. Men fettceller är svåra att studera eftersom de är sköra och lätt går sönder. Karin Stenkula får nu ett anslag för ett projekt som kommer att använda sig av ny teknik för att studera hur fettceller påverkas vid viktminskning. 

Diabetesforskaren Karin Stenkula leder en forskargrupp som studerar molekylära mekanismer som styr funktionen hos fettceller. Studier av fettceller kan öka förståelsen för utvecklingen av sjukdomar som typ 2-diabetes och obesitas. Båda sjukdomarna kännetecknas av insulinresistens som innebär att hormonet insulin får sämre förmåga att sänka blodsockernivåerna. När kroppens celler fungerar normalt och är känsliga för insulin kan fettcellerna lagra in överskottsenergi som fett. Vid insulinresistens försämras cellernas förmåga att lagra energi. 

– Vi lagrar överskottsenergi både i underhudsfettet och i det viscerala fettet. Det viscerala fettet finns runt de inre organen och när för mycket fett lagras där ökar risken för sjukdomar som obesitas och typ 2-diabetes. I det aktuella projektet undersöker vi vad som händer med fettcellerna hos individer med obesitas som genomgår viktminskningsbehandling, säger Karin Stenkula, forskargruppsledare vid Lunds universitets diabetescentrum.

Undergrupper av fettceller
Tidigare forskning inom fältet har identifierat olika undergrupper av fettceller baserat på skillnader i genuttryck. Karin Stenkulas forskargrupp har valt ut fem av dessa undergrupper för närmare studier i det nya projektet. Forskargruppens projekt får nu ett anslag på närmare en halv miljon kronor från Hjelt Diabetes Foundation.  

Studien kommer att genomföras på omkring 30 deltagare med obesitas som genomgår olika typer av viktminskningsbehandling. En del deltagare genomgår en så kallad levnadsvanebehandling, som innebär ändrade kost- och motionsvanor. Andra deltagare inom studien får GLP-1-läkemedel som har godkänts för viktminskning. Individer som genomgår en fetmaoperation kan också delta i studien. 

Fettvävnadsprover och kliniska data samlas in före och under några års tid efter påbörjad viktminskningsbehandling. Forskarlaget vill undersöka om tidigare fynd som gjorts på gennivå hos undergrupper av fettceller kan bekräftas på proteinnivå, och om det finns kopplingar till cellernas insulinkänslighet.

– Det ska bli väldigt intressant att göra jämförelser mellan deltagare som får olika typer av viktminskningsbehandling. Vi vill till exempel undersöka vad som händer med deltagarnas fettceller före och efter behandling och om det finns skillnader mellan olika grupper av deltagare. Sådan kunskap kan vara viktig för att ge individanpassad viktminskningsbehandling, säger Karin Stenkula.
 
Ny plattform för bildanalys
Om det visar sig att vissa typer av fettceller har bättre insulinkänslighet än andra kan det på lång sikt bli möjligt att utveckla nya behandlingar av obesitas. Det kan till exempel handla om att öka antalet fettceller av en viss typ för att förbättra insulinkänsligheten.

– Jag hoppas att studien kommer att ge oss ny kunskap om vad som styr och vad som begränsar kroppens förmåga att lagra in energi. Det vore fantastiskt om vi kan finna sätt att bibehålla fettcellers insulinkänslighet och deras förmåga att lagra in energi i underhudsfettet. Detta skulle kunna förebygga utvecklandet av sjukdomar som typ 2-diabetes.   

Karin Stenkulas forskargrupp har etablerat ett samarbete med ett företag som har specialiserat sig inom smarta mikroskop och AI-verktyg för bildanalys. Med hjälp av en datadriven plattform kan forskarna göra detaljerade analyser av fettvävnadsprover och fettceller. Det nya anslaget från Hjelt Diabetes skapar förutsättningar för rekrytering av en doktorand som kommer att fokusera på utveckling av mjukvara och datainsamling för bildanalyserna.

– En stor utmaning med att studera fettceller är att de flyter, är sköra och lätt går sönder. Vi hoppas att vi ska få en tydlig bild av fettcellerna med hjälp av vår nya plattform för bildanalys, säger Karin Stenkula. 
 
Typ 2-diabetes och obesitas
Vid typ 2-diabetes får bukspottkörteln försämrad förmåga att tillverka och frisätta insulin och det är viktigt att få en bättre förståelse för dessa mekanismer för att utveckla nya behandlingar.  

Sjukdomen kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Förmågan att producera insulin är inte helt borta, men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Vävnaderna får nedsatt förmåga att utnyttja det insulin som finns.  

Vid obesitas ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Individer med obesitas kan till exempel få levnadsvanebehandling, behandling med läkemedel eller fetmaoperation.

The Hjelt Diabetes Foundation
The Bo & Kerstin Hjelt Diabetes Foundation grundades år 2008 och är baserad i Schweiz. Målsättningen är att finansiera forskning som kan förebygga och bota typ 2-diabetes. The Bo & Kerstin Hjelt Diabetes Foundation delar årligen ut stipendier till forskare vid Lunds universitet och universitetet i Genève i Schweiz.

I år fick även Giorgia Katsioudi vid Université de Genève ett stipendium från Hjelt Diabetes Foundation för ett forskningsprojekt om typ 2-diabetes. 

Länk till organisationens webbplats

Källa: Diabetesportalen, Petra Olsson
Foto: Petra Olsson