Diabeteskonsulten Shadan Vesterback svarar på frågor om covid-19 | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Diabeteskonsulten Shadan Vesterback svarar på frågor om covid-19

Diabeteskonsulten Shadan Vesterback svarar på frågor om covid-19

Diabeteskonsulten och föreläsaren Shadan Vesterback svarar på frågor som ofta ställs gällande covid-19.

Publicerat: 02 mar 2021
Kategori: Intervjuer
Dela:

Vad bör diabetiker tänka på inför vaccinationen?

Det är mycket viktigt att alla vaccinerar sig mot covid-19, särskilt personer i riskgrupper som diabetiker. Dels för att man ska skydda sig själv men också för att skydda andra i samhället.

Vissa riskgrupper har fått en prioritering i vaccinationsprogrammet av folkhälsomyndigheten, bland annat personer med diabetes. Detta på grund av att vissa riskgrupper har störst risk att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-19 enligt de befintliga och vetenskapliga studierna om covid-19.

Att personer med diabetes bedöms vara en riskgrupp är på grund av att de kan ha ett nedsatt immunförsvar som i sin tur kan leda till en ökad risk att de blir allvarligt sjuka eller avlida i covid-19.

Något som är viktigt att tänka på här är att personer med diabetes troligtvis inte löper högre risk än andra att få Covid-19. Däremot som nämnt har de en högre risk att få allvarligare symtom och sviter när de får Covid-19. Många undrar om detta gäller alla vuxna individer med diabetes, både typ 1 och typ 2. Det är ännu oklart om risken för svåra komplikationer ser olika ut för personer som har typ 1-diabetes respektive typ 2-diabetes.

Personer med diabetes som är äldre och/eller redan har diabetesrelaterade komplikationer och dålig diabeteskontroll löper högre risk att drabbas av sviter från covid-19 i jämförelse med personer med diabetes som har god diabeteskontroll och inte diabetesrelaterade komplikationer enligt de studier som finns idag. Äldre personer med diabeteskomplikationer behöver inte ha samma symtom och komplikationer av covid-19 då det kan skilja sig mellan olika individer.

Generellt brukar diabetiker som får en bakterie eller virusinfektion också få ett ökat insulinbehov under sjukdomstiden. Detta gäller även när man får covid-19. Blodsockernivåerna stiger vid infektion och febern pga. det ökade stresspåslaget i kroppen, som i sin tur ökar insulinbehovet. Under denna tid som ibland är många veckor när man blir sjuk i covid-19 kan det vara svårt att reglera blodsockret. Konsekvensen av detta blir ett sämre immunförsvar. Ett försämrat immunförsvaret gör det svårare för kroppen att besegra infektionen och det blir som en ond cirkel.

Allmänna tips för diabetiker som är relaterade till covid-19?

Jag tycker att det är viktigt att följa råden från Folkhälsomyndigheten. Tvätta händerna, undvik folksamlingar, undvik sociala kontakter utanför familjen, håll distans och ha sunda levnadsvanor. Sunda levnadsvanorna innebär att äta bra, röra på sig, försöka att undvika att oroa eller stressa sig i onödan, sluta röka och ha sunda alkoholvanor. Dessa vanor hjälper personer med diabetes att få en bra blodsockerkontroll vilket har stor betydelse i detta sammanhang. Det är också mycket viktigt att se över sina diabeteshjälpmedel hemma. Till exempel är det viktigt att kontrollera att manr ha en fungerande blodsockermätare med tillbehör som är ej utgångna, ev. en ketonmätare för de som har typ 1 diabetes eller insulinbehandlade typ 2 diabetes samt att ha sina mediciner som insulin eller andra blodsockersänkandebehandlingar.

Om man ändå blir sjuk i covid-19 är det viktigt att se till att få i sig vätska och näring, att regelbundet kontrollera blodsockret (oftare än vanligt och även på natten), att ta tempen, att kontrollera ketoner vid insulinbehandling samt att följa rekommendationer från sin läkare och eller diabetessköterska.

Hur har coronaviruset påverkat diabetesvården?

Vanligtvis erbjuds patienter med diabetes 2 diabeteskontroller per år. Ett besök hos diabetessjuksköterskan och ett besök hos läkaren och ibland fler besök vid behov.

Detta blev helt annorlunda under pandemin. Nästan alla årskontroller lades på is under de första månaderna när pandemin kom. Det var svårt att ha en längre framförhållning och en planering som sträckte sig några månader framöver gällande diabeteskontrollerna. De 2 årliga besöken reducerades till ett besök eller tyvärr ibland till noll dels pga ovissheten på grund av covid men också för att patienterna inte ville komma på sina besök. Patienterna avbokade därför sina inbokade besök. Många patienter hörde av sig och vill avboka tider och inte önskade sig en ny tid tills pandemin var över sa de. Jag funderade mycket på “När är det över” vilket är svårt när ingen vet nu eller visste då.

Vi gick genom väntelistan. Utifrån patientens senaste blodsocker och andravärden samt det aktuella behovet planerades diabetesbesöken. Vissa patienter fick komma på sina två besök, vissa fick komma på ett besök antingen till diabetessjuksköterskan eller läkaren utifrån patientens vårdbehov. Vissa fick tyvärr vänta helt med sina diabeteskontroller men det gällde mest de som hade legat fint i blodsocker tidigare och eller de hade ingen eller bara enkel diabetesbehandling samt de som inte ville ha diabeteskontroll under pandemin. En del hann vi inte alls att kalla för diabeteskontroll. Det blev många turer fram och tillbaka tills vi hade/fick någorlunda koll på väntelistan och våra kallelsestrategier.

Det tog också lite tid tills vi kom igång med ett erbjuda digitalt patientmöte. Vi hade ju jobbat lite grann med digitalt möte tidigare men absolut inte i denna utsträckningen. Den svåraste biten med att använda digitala verktyg är att en grupp patienter inte har tillgång till det som krävs för att få till ett digitalt möte och vissa är obekväma med det och helt enkelt tackar nej till detta sätt. Sedan finns det alltid utmaningar, stora eller små när det gäller användning av själva verktyget. Fördelarna med det digitala var och är att patienterna slipper komma på ett fysiskt möte vilket därmed minskar risken för att smitta.

Det går att utföra många moment av själva diabeteskontrollen digitalt som tex. livsstilsrådgivning, genomgång av patientens blodsockervärden och behandlingar. Däremot är vissa moment mycket viktiga och går ej att utföra digitalt. Det är moment som fotundersökning, blodtrycksmätning och eventuella fettknölar som patienten kan ha utvecklat pga. injicering av insulin.

Idag känner jag mig mycket tryggare med att utföra digitala möten med mina patienter. Denna trygghet kände jag inte från början. Vi har lärt oss mycket pga covid och har mycket kvar att lära oss. 2020 var verkligen ett slitsamt och jobbigt år för alla. Det känns något bättre i år men det kommer att ta tid tills vi får de ”vanliga vardagen” igen inom vården.

Jag tycker ändå att 2021 är ett mycket ljusare år då vi har något att se fram emot nämligen att komma igång och vaccinera våra patienter. Våra patienter går under fas 3 och då innebär att de eventuellt får vaccinet i mars-april eller maj.

Kategorie: Intervjuer
Dela med sig:
×

Share this