Thomas har haft både typ 1- och typ 2-diabetes samt LADA

Två veckor efter att Thomas hade sprungit Stockholm Marathon misstänkte han att något inte var som det skulle.
- Jag satt på en restaurang och väntade på maten och hann dricka två kannor vatten och en starköl innan maten kom in, och förstod att det var något som inte stämde. Det är ju någonting som är fel, säger Thomas.
På måndagen besökte han akuten på Ljungby Lasarett och tog ett blodsockervärde som visade på 32 och fick diagnosen typ 1-diabetes.

År 2012 hade Thomas Ragnarsson, riksdagsledamot för Moderaterna, legat i hårdträning under sex månader inför Stockholm Marathon. Under loppet sprang han troligtvis med en infektion i kroppen som han inte kände av.
Två veckor efter loppet insjuknade han akut, fick diagnosen typ 1-diabetes och blev inlagd på Ljungby lasarett.
- Jag fick ligga inne i två veckor för det tog tid att stabilisera mitt blodsocker, fortsätter Thomas.

Efter sin diagnos, typ 1-diabetes, har han även fått diagnosen typ 2-diabetes och LADA. I dag har han diagnosen typ 2-diabetes, men behandlas som en typ 1-diabetiker och har en sensor, som han fick 2019.
- I början stack jag mig i fingrarna tolv gånger per dag, då jag förstörde mina fingerblommor. Sensorn har skapat en större frihet då jag har ett svårinställt insulin med ett blodsockervärde som hoppar rejält.

Under en period 2014 var hans värden så bra att han kunde sluta med måltidsinsulinet, då han inte behövde det.
- En morgon såg jag att blodsockervärdet var jättehögt, och tänkte ”vad åt jag i går kväll?” Tänkte först att det var en engångsföreteelse, men nästa morgon var det lika högt igen. Vilket då visade sig att jag inte hade någon egen produktion.
I dag tar han korttids- och långtidsinsulin samt Glyxambi, som stabiliserar blodsockersvängningarna.

”Jag vill inte leva som en asket”
När det gäller kosten så har han plockat bort vitt socker, och minskat på intaget av ris, pasta och potatis. Annars så har han inte ändrat så mycket.
- Jag vill inte leva som en asket. Jag gillar att laga mat och vill ha ett bra liv och sitter med appen varje dag och räknar kolhydrater. Men jag är inte beredd på att avstå god mat för att jag är diabetiker. Det gäller att hitta balansen, förklarar Thomas.

Efter hans diagnos blev han mer noggrann att äta mer kontinuerligt, det vill säga frukost, lunch och middag på rätt tider samt fortsätta att röra på sig.
Vid sina aktiviteter och löpträningar tre gånger i veckan måste han alltid reglera sitt insulinintag.
- Ska jag ut och springa på morgonen, så tar jag bara en halv dos måltidsinsulin vid frukosten.

Thomas tränar mycket, och byter sensor en gång i veckan.
- I och med att jag svettas mycket när jag tränar så har sensorn en tendens att lossna. Så ibland måste jag byta oftare. Åker jag utomlands får jag alltid ta med extra sensorer på grund av att de lossnar.
Ibland har han funderat på att skaffa pump.
- De olika regionerna har olika regelverk, så i Kronobergs län där jag bor, där får jag betala för en pump själv. Därav att jag fortfarande förlitar mig på min sensor, som även är kopplad till min diabetessköterska.

Riksdagsledamot sedan 2022
Thomas har suttit som ledamot för Moderaterna sedan 2014 i kommun och region.
- Tidigare var jag hobbypolitiker som jag kombinerade med mitt arbete inom ambulansen, men sedan 2018 har jag jobbat heltid inom politiken, och sedan 2022 som riksdagsledamot, berättar Thomas.

Men han har inte släppt sitt tidigare jobb inom ambulansen.
- Jag hoppar in när det behövs och när jag har möjlighet.
Vid de långa passen vid ambulansen, märker han att blodsockret påverkas och kan skjuta i höjden.
- Det är inte alltid att jag kan eller hinner äta, så jag har alltid med mig akutbananer.
Under hans tid inom ambulansen har han fått hämta personer med diabetes. Tidigare var det många som var sämre. Men med tanke på utvecklingen så är det inte så ofta som patienter har allvarligare åkommor som får åka ambulans, som tur är.
- I dag är det ovanligt med medvetslösa diabetiker.

Thomas menar att det är viktigt att lyfta diabetes på en nationell nivå.
- Det är så stor skillnad inom regionerna. Vi måste tänka långsiktigt, så att vi kan hindra följdsjukdomar som känselbortfall, hjärt-kärl sjukdomar och ögonsjukdomar. Hade vi haft en mer jämlik vård beträffande diabetes då hade vinsterna i de olika regionerna blivit större. Där kan man jobba nationellt enligt nationella riktlinjer, som i dag tolkas så olika.

Den 14 november, på Världsdiabetesdagen, var han med i ett jätteseminarium i riksdagen tillsammans med andra politiker, externa åhörare samt forskare.
- Det finns ett visst fokus, men det borde vara större. Det borde finnas större kunskap. För det är en sjukdom som ökar i vårt samhälle. Det är en tickande bomb. Jag försökte sköta mig, men fick diabetes ändå, avslutar Thomas.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Riksdagen