Svensk rökavvänjning kan förbättras | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Svensk rökavvänjning kan förbättras

Svensk rökavvänjning kan förbättras

Tobaksproduktion och -konsumtion har stor och negativ inverkan på miljön. Nikotinet i alla tobaks- och nikotinprodukter skadar hjärnan och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, psykiska sjukdomar, fosterskador och andra drogmissbruk. Ungdomar som blir beroende av att röka förkortar livet med i snitt tio år om beroendet inte kan brytas. 30-åringen som slutar röka för gott vinner 10 år, 50-åringen vinner i snitt 5–6 levnadsår. Vinsterna minskar med åldern, men rökavvänjning är ändå en av vårdens mest kostnadseffektiva behandlingar. Priset per vunnet levnadsår är några tusenlappar. När nya behandlingar och läkemedel införs i vården görs noggranna analyser och förhandlingar. En kostnad på cirka 800 000 kronor per vunnet levnadsår anses då ofta rimlig.

Publicerat: 16 jul 2021
Kategori: Forskning
Dela:

Att behandla och hjälpa dagligrökare att sluta röka har hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. De senaste 20 åren har drygt tusen diplomerade tobaksavvänjare utbildats, men vad händer efter utbildningen? Vilka resultat uppnås? Får de som utbildas över huvud taget utrymme att jobba med tobaksavvänjning? En enkät visar att man i många fall har för lite tid avsatt eller styrs om till andra arbetsuppgifter och osäkra anställningar (exempelvis projekt).

Under 2020 startade Rökstoppsprojektet – en nationell databas om tobaksavvänjning (inklusive snus och e-cigaretter). Forskningsprojektet utgår från Lunds universitet och stöds av bland annat FORTE/Vetenskapsrådet. Den danska förlagan till projektet har varit mycket framgångsrik. Databasen i Danmark har samlat in kunskap från mer än 150 000 rökstopp, och Rökstoppsprojektet har förutsättningar att bli ett lika viktigt stöd för svenska tobaksavvänjare. Projektet kan generera en överblick av svensk tobaksavvänjning; var den sker och vilka former av stöd som erbjuds samt ge avlastning, feedback och kunskap till tobaksavvänjare genom uppföljningar (telefonenkäter) sex månader efter tobaksstoppet.

Rekryteringen till projektet inleddes våren 2020, och krockade då med coronapandemin. Under pandemin har många tobaksavvänjare omplacerats, och patienter har varit rädda för att söka vård och/eller nekats hjälp med rökavvänjning. Tobaksavvänjning tycks ha fått sänkt prioritet, trots att studier talar för att rökning är associerad till allvarligare utgång av Covid-19. För att inte tala om hur rökning påverkar riskfaktorerna KOL, hjärt–kärlsjukdom och diabetes.

Trots Covid-19 har allt fler anslutit sig till projektet. När pandemin förhoppningsvis går in i en stabilare fas genom vaccination är det läge för alla som bedriver professionell tobaksavvänjning att ansluta sig. Att vara rökfri skyddar mot allvarlig Covid-19 och vanlig influensa samt motverkar bakteriella lunginflammationer. Rökavvänjning borde därför vara ett prioriterat inslag i vården. Mycket talar för att det kan skydda befolkningen vid framtida pandemier.

Genom en bred anslutning till den svenska databasen kan kunskapen om effektiva behandlingar till olika grupper öka, inte minst utsatta och sårbara grupper som röker mer. Rökavvänjning är kostnadseffektiv, skapar hälsa och (på köpet) gynnsamma miljöeffekter. Utmaningen är att fler ska få ta del av individanpassad behandling och att vi genom forskning, struktur och samarbete kan göra den så bra som möjligt.

Matz Larsson, överläkare, hjärt–lung–fysiologikliniken, Universitetssjukhuset Örebro; docent, Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård, Lunds universitet
Mette Rasmussen, PhD, forskare, Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård, Lunds universitet
Sanne Werjestam, leg sjuksköterska, tobaksavvänjare, Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård, Lunds universitet
Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef, adjungerad professor, Regionalt cancercentrum väst, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Hans Gilljam, professor emeritus, Karolinska institutet; ordförande, Läkare mot tobak
Hanne Tönnesen, professor, Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård, Lunds universitet; direktör, WHO Collaborating Centre, Danmark

Kalla: lakartidningen.se

Kategorie: Forskning
Dela med sig:
×

Share this