Styrketester: En ny väg för att identifiera sjukdomsrisker

Icke-smittsamma sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes, står för cirka 74 % av de globala dödsfallen varje år, inklusive 17 miljoner bland personer under 70 år. Det är viktigt att notera att många av dessa dödsfall skulle kunna förebyggas eller fördröjas genom att åtgärda modifierbara riskfaktorer, såsom tillräcklig fysisk kondition.

Enkla fälttester av muskelstyrka kan ge tidiga ledtrådar om risken att utveckla flera långvariga sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i British Journal of Sports Medicine.

Vuxna med högre handgreppsstyrka eller bättre resultat på stolresningstestet uppvisade en lägre risk att utveckla flera långvariga hälsotillstånd. Resultaten kommer från en systematisk översikt och metaanalys av 155 kohortstudier som undersökte om prestation i enkla fältbaserade styrketester är kopplad till framtida sjukdom.

– Våra resultat visar att enkla styrkemätningar kan ge viktig information om framtida hälsa hos vuxna, säger Bruno Bizzozero Peroni, postdoktor vid Aging Research Center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

I analysen ingick data från studier med deltagare över 18 år. Personer med högst handgreppsstyrka hade lägre risk för flera sjukdomar, bland annat hjärt kärlsjukdom (odds ratio 0,73), typ 2 diabetes (0,79), muskuloskeletala besvär (0,65), demens (0,62) och Parkinsons sjukdom (0,53). En ökning av greppstyrkan med 5 kilo kopplades också till minskad risk för de flesta av dessa tillstånd.

Styrketester som verktyg
Även resultat från stolresningstestet visade samband. De som presterade bäst hade lägre risk för typ 2 diabetes (0,80), muskuloskeletala besvär (0,52), funktionsnedsättning (0,58), depression (0,63) och demens (0,68). En sekund snabbare på testet motsvarade lägre sannolikhet för muskuloskeletala besvär.

– Det här tyder på att styrketester som kan utföras i exempelvis primärvården kan vara ett användbart verktyg för att identifiera personer med ökad sjukdomsrisk, säger Bruno Bizzozero Peroni.

Forskarna betonar att det vetenskapliga underlaget varierade från mycket låg till måttlig kvalitet, vilket innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Studien är en sammanställning av tidigare publicerade kohortstudier och bygger på data från flera forskargrupper internationellt. I den sammanfattning som ligger till grund för denna artikel finns ingen information om finansiering eller eventuella intressekonflikter.

Publikation 
”Clinical importance of simple muscular fitness tests to predict long-term health conditions: a systematic review and meta-analysis of 94 cohort studies”, Nuria Marín-Jiménez, Bruno Bizzozero-Peroni, Pablo Molina-Garcia, Francisco B Ortega, Jean-Philippe Chaput, Kai Zhang, Justin J Lang, Ryan McGrath, Grant R Tomkinson, Vicente Martínez-Vizcaíno, Magdalena Cuenca-García, Jose Castro-Piñero, British Journal of Sports Medicine (BJSM), online 10 February 2026, doi: 10.1136/bjsports-2024-109173.

Källa: Karolinska Institutet, Annika Clemens

Resultaten visade att de med starkast handgreppsstyrka (jämfört med de svagaste) hade lägre risk att utveckla flera kroniska sjukdomar, inklusive:
•    Hjärt- och kärlsjukdomar är 17 % lägre.
•    Diabetes är 21 % lägre.
•    Muskuloskeletala sjukdomar är 35 % mindre vanliga.
•    Risken för funktionsnedsättning minskar med upp till 43 %.
•    Ångestnivåerna minskade med 21 %.
•    Depressionen minskade med 30 %.
•    Kognitiv nedgång var 43 % lägre.
•    Risken för demens är 38 % lägre.
•    Risken att utveckla Parkinsons sjukdom minskar med upp till 47 %.

Dr. Ardeshir Hashmi, specialist i geriatrik och chef för geriatrik vid Cleveland Clinic (USA), säger att greppstyrkan börjar minska runt 50 års ålder. De som bibehåller stark greppstyrka åldras långsammare, är friskare och har bättre fysisk kondition.

Källa: vietnam.vn