Yrken där man arbetar sittande har blivit allt vanligare och kunskap saknas om hur det påverkar hälsan över tid. Sitter man still minskar musklernas upptag av blodsocker, vilket kan öka risken för kognitiva problem, som minnesbesvär.

Patrik Wennberg, vid Umeå universitet, tilldelas 3 501 000 kronor för att undersöka sambanden mellan stillasittande arbete, rörelsepauser, blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion.

– Vi vet att stillasittandet har ökat generellt och framför allt på arbetet. Dels har det tillkommit fler yrken där man sitter, dels blir yrken som funnits längre mer och mer stillasittande, säger Patrik Wennberg, docent i allmänmedicin vid Umeå universitet.

– Det har visat sig tydligt att stillasittande har betydelse för blodsockeromsättningen. Inaktiverar vi en stor del av muskelgrupperna så tar de upp och använder mindre blodsocker. Det ökar i sin tur risken att utveckla besvär som till exempel typ 2-diabetes.

Störd blodsockeromsättning
Patrik Wennberg har tidigare bland annat forskat på hur risken för hjärtinfarkt påverkas om man går eller cyklar till arbetet istället för att köra bil eller åka kommunalt. Han har också studerat hur det påverkar blodsockeromsättningen att ta bensträckare i stillasittande yrken istället för att sitta en hel arbetsdag. Nu ska han undersöka om sittande i arbetet på sikt kan bidra till att orsaka kognitiva besvär, som exempelvis försämrat minne.

– Forskning visar att störd blodsockeromsättning i form av diabetes ökar risken att utveckla kognitiva problem. Det kan vara allt från lindriga minnesbesvär i medelåldern till förhöjd risk att utveckla demenssjukdomar. Vi vill studera kopplingen mellan att sitta stilla mycket och risken att utveckla den här typen av kognitiva nedsättningar. Och vi är främst intresserade av om störd blodsockeromsättning har betydelse för ett sådant samband, säger Patrik Wennberg.

– Tidigare har vi som studerar folkhälsa varit väldigt fokuserade på motion och dess hälsoeffekter. Det är först på senare år som mätmetoderna har blivit bättre och vi har börjat mäta den fysiska aktiviteten under hela dygnet. Då har vi kunnat se att hur mycket man rör sig på arbetet har stor betydelse för hälsan.

Historiska hälsodata och mätning av fysisk aktivitet
I projektet analyserar man data från Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study (SCAPIS), en nationell långtidsstudie av hjärt-kärlsjukdom och KOL. Data till SCAPIS samlas in av bland annat olika universitet. Patrik Wennberg och hans kollegor har i samarbete med en forskargrupp vid Uppsala universitet samlat in data på fysisk aktivitet hos 7 000 personer i åldern 50–64 år.

– Genom att fästa en så kallad accelerometer på deltagarnas lår har vi kunnat mäta deras rörelser dygnet runt under en veckas tid. Då kan vi se hur aktiv en person är på arbetstid respektive fritid och till exempel om han eller hon cyklar till arbetet eller går i trappor. Framför allt ser vi väldigt väl huruvida man är stillasittande och om man avbryter sittandet för att ta en bensträckare, säger han.

– Något som är unikt för Västerbotten är att medborgarna sedan 90-talet erbjuds hälsoundersökningar vid 40, 50 och 60 års ålder. Så på de flesta personer härifrån som deltagit i SCAPIS har vi historiska data och kan se hur deras levnadsvanor och fysiska aktivitet sett ut över tid och om de tidigare upplevt minnesbesvär. Vi har också möjlighet att analysera materialet utifrån yrkesgrupp.

Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att vi ska bli klara över hur sambanden ser ut mellan stillasittande, blodsockeromsättning och kognitiva problem. Jag hoppas också att vi ska kunna se om det finns yrkesgrupper där risken är särskilt stor att utveckla störd blodsockeromsättning och minnesbesvär, säger Patrik Wennberg.

– Tiden man tillbringar på arbetet är av stor betydelse för folkhälsan. Tidigare har mycket forskning och många förändringar som gjorts i arbetslivet handlat om att minska den fysiska belastningen och risken för förslitningsskador. Nu har vi fått en potentiell hälsofara i stillasittandet som vi inte har riktigt koll på. Förhoppningsvis kan vi med det här projektet komma lite närmare möjligheten att formulera gränsvärden för när sittande kan innebära en hälsorisk.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet
– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Susanna Stymne Airey, chef för enheten Förebygga på Afa Försäkring.
– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Patrik Wennberg och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Projektet Arbetslivets stillasittande och dess betydelse för blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion startade i juni 2022 och pågår i tre år.

Källa: oskarshamns-nytt.se

Senaste nyheterna