Chansen att överleva plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus har mer än fördubblats på 30 år. Det visar en nationell svensk registerstudie som omfattar totalt över 130 000 fall.

Plötsligt hjärtstopp drabbar varje år cirka 10 000 personer i Sverige. Att rädda dem är en kamp mot klockan och omgivningens insatser med hjärt-lungräddning (HLR) och hjärtstartare är helt avgörande. Tre av fyra fall inträffar i folks vardag, ett av fyra på sjukhus.

Utgången av plötsligt hjärtstopp är oftast dödlig, oavsett var det sker. Sjukdomen utgör också den vanligaste dödsorsaken för personer med diabetes, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom, vilket gör den till en folksjukdom.

Den aktuella studien, publicerad i European Heart Journal, inkluderar svenska registerdata om 106 296 fall av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus under åren 1990-2020. I studien ingår också data om 30 032 fall av hjärtstopp hos personer som var under sjukhusvård, åren 2004-2020.

Utveckling under tre decennier
Araz Rawshani är forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och studiens korresponderande författare:

– Det här är en omfattande studie som beskriver omhändertagandet och överlevnaden vid plötsliga hjärtstopp. Det är en detaljerad rapport som belyser tre decennier av återupplivning i en hel nation, och den visar att situationen, för både patienten och för vårdgivarna, förändras snabbt, konstaterar han.

Resultaten visar att överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus mer än fördubblades under åren 1990-2020, till en nivå på cirka elva procent. Hela förbättringen skedde under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet. Under det senaste decenniet har överlevnaden inte ökat.

Vid hjärtstopp på sjukhus ökade överlevnaden med faktor 1,2 under 2004-20, till cirka 35 procent. Förbättringen skedde främst från 2010 och berodde enligt forskarna på bättre färdigheter och resurser inom vården.
– Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det sannolikt den ökade förekomsten av personer som tränats för att utföra hjärt-lungräddning som drivit på den positiva utvecklingen. Miljontals svenskar har utbildats i denna livsviktiga färdighet som kan komma till användning när som helst, och dessa personer ingriper allt oftare. I dag är det civila som startar HLR i majoriteten alla fall av hjärtstopp utanför sjukhus, säger Araz Rawshani, och fortsätter:

Senare ambulanser och svårare fall
– Att utvecklingen sedan stannat av har flera orsaker. Dels lyckas inte ambulanssjukvården anlända i tid till patienten, utryckningstiderna har hela tiden ökat, och dels har andelen patienter som är relativt lätta att återuppliva, de som får hjärtstopp till följd av akut eller kronisk kranskärlssjukdom, sjunkit dramatiskt under de senaste decennierna.

Den växande gruppen svårbehandlade fall, hjärtstopp orsakade av exempelvis lungsjukdom eller hjärtsvikt, gör att det framgent blir svårare att lyckas med återupplivning. I dessa grupper är kvinnor dessutom överrepresenterade, vilket förklarar skillnaden i överlevnad mellan kvinnor och män. År 2020 överlevde nästan 14 procent av männen plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, mot cirka 8 procent av kvinnorna.
– Studien pekar på att hälso- och sjukvården, från ambulanssjukvård till vård efter återupplivning, kommer att möta nya och svåra utmaningar under de kommande åren, med en patientpopulation som blir allt svårare att återuppliva.

– Fortsatta förbättringar i överlevnad kräver nya sätt att utbilda betydligt fler i hjärt-lungräddning, att kompetensen upprätthålls, och det behövs tekniska landvinningar för att leverera hjärtstartare tidigare, avslutar Araz Rawshani.

Titel: Trends in survival after cardiac arrest: a Swedish nationwide study over 30 years

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nyheterna