En diabetiker kan drabbas av olika komplikationer i livet. De komplikationer som kan uppstå är njursvikt, fotsår, försämrad blodcirkulation, känselbortfall i fötter, ögonkomplikationer med mera.
En av de mest fruktansvärda komplikationer som en diabetiker kan drabbas av är njursvikt. Varje år står ett flertal personer i kö för en njurtransplantation. Kan du tänka dig att donera ett organ? I sådana fall är det viktigt att meddela anhöriga om detta samt anmäla dig till donatorregistret.

Som diabetiker kan du få olika typer av komplikationer till följd av din diabetes. Plötsliga komplikationer vid typ 1-diabetes kan bero på att man har alltför höga eller alltför låga blodsockervärden. Om man har kraftigt förhöjda blodsockervärden kan man få syraförgiftning, ketoacidos. Om blodsockervärdet blir alltför lågt kan resultatet bli insulinkänning. Båda dessa tillstånd är allvarliga.
Komplikationer som utvecklas under lång tid är skador i små och stora blodkärl. Skador i de små blodkärlen kan leda till att man får nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och känsel i fötterna.
Skador i de stora blodkärlen kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke och är vanligast vid typ 2-diabetes.

Njurarna kan ta skada
Skador på njurarnas små blodkärl kan leda till att protein läcker ut i urinen. I början handlar det om mycket små mängder protein som läcker ut i urinen och om man lyckas få ett bra blodsockervärde kan skadan läka.
Om skadorna på blodkärlen förvärras ökar mängden protein i urinen. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter. Det är ett tillstånd som kallas njursvikt. Vid tecken på proteinutsöndring i urinen, mikroalbuminuri, bör man vara extra noga med att hålla sitt blodsockervärde på en bra nivå.

Att donera njure till en diabetiker kan handla om liv eller död. Njurar kan transplanteras både från avlidna och levande donatorer. Det går nämligen att leva med bara en njure. Drygt en tredjedel av alla njurtransplantationer sker med en njure från en levande donator, eftersom behovet inte täcks genom njurdonation från avlidna.
En njurdonation från en levande givare innebär att en svårt njursjuk person får en frisk njure från en släkting eller annan närstående. I sällsynta fall förekommer även njurdonation från anonym givare, där givaren inte har en relation till någon njursjuk person.
För att kunna donera sin ena njure måste man vara myndig och fullt frisk. Den som vill donera utreds noggrant under ett antal månader enligt ett nationellt utredningsprotokoll. Utredningen innebär bland annat en grundlig hälsoundersökning och samtal med kurator. Om utredningen visar att den som vill donera är lämplig som donator måste det säkerställas att donator och mottagare matchar varandra immunologiskt för att organet inte ska stötas bort.

För dig som vill donera:
- Prata med dina anhöriga
- Ladda ner ett digitalt donationskort
- Fyll i ett vanligt donationskort (finns på Apoteket)
- Anmäl dig till donationsregistret (donation.socialstyrelsen.se/donation/)

Källa: Socialstyrelsen

Senaste nyheterna