Hjärtinfarkterna ökar runt jul och nyår

Det är lätt hänt att julen och nyår blir en stressig tid med många göromål, vilket verkar avspegla sig i statistiken kring hjärtinfarkter. En stor svensk studie har visat att hjärtinfarkterna ökade runt jul och nyår mellan åren 1998–2013. På julaftonskvällarna inträffade nästan 40 procent fler hjärtinfarkter jämfört med kontrollperioder två veckor innan och efter jul- och nyårshelgerna. De viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är ärftlighet, rökning, högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter och bukfetma.

I syfte att få veta mer om vad denna ökning kan bero på har Anneli Olsson, forskningssjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet, tillsammans med kollegor utfört en enkät-studie.
– Tydligt var att många upplevde stress och oro dygnet innan de drabbades av en hjärtinfarkt på julen. Man vet också sedan innan att ett stort intag av alkohol och mat kan agera som en utlösande faktor för hjärtinfarkt eftersom våra kärl och vårt hjärta påverkas. Men i vår studie rapporterades inte ett högre intag i särskilt stor omfattning, säger hon.

Stress och oro rapporterades
I en annan studie, där fokus låg på skillnader mellan könen i utlösande faktorer för hjärtinfarkt oberoende av storhelger, verkar framför allt kvinnor ha upplevt stress före insjuknande. Totalt svarade 451 personer som drabbats av hjärtinfarkt under åren 2018 och 2019 på frågor om aktiviteter, känslolivet och alkohol- och matkonsumtion under dygnet före infarkten.
– Kvinnors hjärtinfarkt verkar i högre grad ha föregåtts av att man känt av psykosociala faktorer som stress, oro, nedstämdhet och sömnbesvär. Mer än 60 procent av kvinnorna rapporterade sådana symtom innan de drabbades, säger Anneli Olsson.

Männen rapporterade oftare att de ägnat sig åt utomhusaktiviteter innan hjärtinfarkten. Även i tidigare studier har man sett att fysisk aktivitet verkar kunna vara en utlösande faktor för hjärtinfarkt bland män.
– Detta märks även kliniskt, då vi arbetar med hjärtpatienter. Utan att dra allt för långtgående slutsatser så tror jag personligen att den psykosociala hälsan påverkar kvinnors hjärtan mer än mäns och att fysisk aktivitet påverkar männens hjärtan mer än kvinnors, säger Anneli Olsson.

Även andra hjärt-kärlhändelser, som stroke och hjärtstopp, skulle kunna ha liknande utlösande faktorer som hjärtinfarkt, berättar Anneli Olsson.
Men alla fall av hjärt-kärlsjukdom har inte heller en så kallad trigger. De viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är ärftlighet, rökning, högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter och bukfetma. Forskning indikerar även att stress kan vara en riskfaktor, men det är svårare att belägga.

– Det är svårt att hitta direkta orsakssamband. En hjärthändelse sker inte planerat och man får då utgå från patientens upplevelse, vilket alltid blir en subjektiv bedömning. Även om patienten varit utsatt för mycket stress innan kan vi inte säga att stressen är orsaken, säger Anneli Olsson.

Det här är en hjärtinfarkt
I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt orsakas av syrebrist i hjärtmuskeln, ofta för att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl.
Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, bli yr och få ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Det är vanligare bland kvinnor.
Källa: Hjärt-Lungfonden

Brustet hjärta – takotsubo
Det finns dock ett undantag. Sjukdomen takotsubo, även kallat brustet hjärta, orsakas av akut emotionell stress. Det kan exempelvis handla om att en nära anhörig gått bort. Takotsubo drabbar nästan bara kvinnor och innebär att hjärtats ena kammare sväller upp så att hjärtat får svårare att pumpa. Pumpförmågan återhämtar sig oftast helt efter en kortare eller längre period.

Men även långvarig stress kan rent teoretiskt bli påfrestande för hjärtat i det långa loppet, om man inte får tillräckligt med vila och återhämtning. Vid stress höjs nämligen puls, blodtryck och blodfetter till följd av stresshormoner. Då får hjärtat jobba hårdare. Det är också vanligt att sova sämre, motionera mindre och leva mer ohälsosamt i övrigt när man är stressad.
– Långvarig stress och hjärt-kärlsjukdom kan hänga ihop på så sätt att stress gör att man får sämre hjärthälsa. Kortvarig stress inför exempelvis julen verkar också kunna vara det som får bägaren att rinna över, särskilt om man är äldre och hjärtsjuk sedan tidigare, säger Anneli Olsson.

Trots att kvinnor verkar uppleva stress i högre omfattning än män innan en hjärtinfarkt så är det inte helt klarlagt om den påverkar risken. De traditionella riskfaktorerna väger tyngre. Men kvinnor blir i högre grad än män sjuka av stress överlag, exempelvis i utmattningssyndrom.
– Kanske stressar och oroar vi oss mer över saker, eller så slår det av någon anledning hårdare mot oss. Oavsett verkar det ge utslag på vår hjärthälsa, även om vi inte drabbas av hjärtsjukdom i högre utsträckning än män, säger Anneli Olsson.

Avsätt tid för återhämtning
Det är alltid viktigt att förebygga stress, varva ner och prioritera återhämtning, men kanske lite extra under julen. Ta hand om varandra och avlasta gärna äldre anhöriga som har hjärt-kärlsjukdom, föreslår Anneli Olsson.
– Vi bör vara särskilt rädda om äldre och hjärt-kärlsjuka då vi inte ser att yngre utan hjärt-kärlsjukdom är i riskzonen på samma sätt på julen. Så föräldrarna eller mor- och farföräldrarna kanske inte ska behöva stå för hela julbordet på egen hand. Annars är den generella rekommendationen att äta och dricka med måtta samt att röra på sig även under storhelger, säger hon.

För att hålla hjärtat så friskt det går genom livet är rökstopp, motion och bra kost viktigt.
– Minska stillasittandet och rör på dig minst 30 minuter om dagen. Ät gärna Medelhavskost som är den som i forskning visat sig vara bäst för hjärthälsan. Den innehåller mycket olivolja, fisk, fullkorn, nötter, frukt och grönt, säger Anneli Olsson.

Källa: Må Bra, Sara Frisk

Stress påfrestar kroppen
Omkring 2 miljoner människor är drabbade av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. Vanliga riskfaktorer är ärftlighet, rökning, högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter och bukfetma. Några av dessa faktorer påverkas av stress:

• Stresshormoner och stressnervimpulser gör att blodkärlen drar ihop sig vilket orsakar högt blodtryck. I kombination med högre puls vid stress får hjärtat jobba hårdare.
• Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor som sämre sömn, mer ohälsosam mat och mindre motion – vilket i förlängningen kan leda till övervikt och fetma.
• Långvarig stress bidrar även till att ge förhöjda blodfettsnivåer, då stresshormonerna adrenalin och noradrenalin påverkar ämnesomsättningen. Även insulinkänsligheten sjunker, vilket i förlängningen kan orsaka diabetes.

Det finns studier som visar att det är fullt möjligt att lära sig hantera stress och att det kan ha stora effekter på hälsan och välbefinnandet. Den som rör sig regelbundet får exempelvis fysiskt utlopp för en stressreaktion. När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs.
Källa: Hjärt-Lungfonden