Är det välståndet som gör barnen diabetessjuka? | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Är det välståndet som gör barnen diabetessjuka?

Är det välståndet som gör barnen diabetessjuka?

Förespråkarna för hygienhypotesen menar det. Vällevnaden - hög levnadsstandard, välstädade hem utan ohyra, rent vatten och få infektioner - gör att vårt immunförsvar inte utvecklas och då ökar risken att drabbas av autoimmuna sjukdomar, till exempel typ 1-diabetes.

Publicerat: 17 nov 2020
Kategori: Forskning
Dela:

Förespråkarna i forskningsprojektet Diabimmune pekar på skillnaden mellan Finland och ryska Karelen. I välståndslandet Finland är förekomsten av typ 1-diabetes bland barn sex gånger högre jämfört med de ryska barnen bara på andra sidan landsgränsen.

Den gränsen är också en av världens skarpaste när det gäller skillnader i levnadsstandard mellan två grannländer. Genetiskt är befolkningarna lika, både riskgener och skyddande gener för typ 1-diabetes förekommer i ungefär samma omfattning. Klimatet är även det likadant i de båda länderna. Forskarna i Diabimmune-projektet drar slutsatsen är det är något i miljön, inte ärftlighet, som gör att så många fler finska barn insjuknar.

Knappt någon överlappning
Det finns ett tydligt geografiskt mönster för hur vanligt det är med autoimmuna sjukdomar i världen.  
- Tar du en karta över världen som visar förekomsten av autoimmuna sjukdomar och jämför med en karta som visar var diarrésjukdomar och bakteriella sjukdomar är vanliga finns det nästan inte någon överlappning alls, säger Aleksandar Kostic, en av forskarna i det internationella forskningsprojektet Diabimmune.
Just Finland och östra Karelen är exempel på områden där överlappningen är liten. Det är orskaken till att Diabimmune pågår där (samt i Estland som när det gäller levnadsstandard ligger mitt emellan de båda).
Tidigare undersökningar av skolbarn visar att de ryska barnen har haft betydligt fler infektioner än de finska. Antikroppar mot bakterien helicobacter var 15 gånger vanligare, mot toxoplasmos fem gånger vanligare, mot hepatit A tolv gånger vanligare och så vidare.
Alexander Kostic är postdoktor vid Broad Institute of MIT och Harvard som tillsammans med forskare från universitetet i Helsingfors, Finland, och från Novartis Institute of Biomedical Research arbetar med Diabimmune-projektet.

Immunförsvaret överreagerar
I korthet går hygienhypotesen ut på att för att kroppens immunförsvar ska utvecklas på ett korrekt sätt måste det utsättas för många olika slags infektioner redan under spädbarnstiden. Bakterier, virus, parasiter, svampar, bett av talrika småkryp är kroppens fiender som rustar försvaret.
I dag, i stora delar av världen, är många förskonade från de otaliga infektioner som var så vanliga för inte så länge sedan. Det handlar inte enbart om en ren omgivning utan också om vaccinationer mot sjukdomar som ofta bygger på att en försvagad och ofarlig variant av smittan används.
Priset kan bli ett immunförsvar som inte får den nödvändiga stimulansen för att utvecklas på rätt sätt. Istället överreagerar det på ofullständigt ofarliga ämnen; gräs- och björkpollen, katt- och hästhår, nötter och skaldjur. Konsekvensen blir att vi insjuknar i till exempel astma och allergier, sjukdomsområden där de första tankarna om en hygienhypotes föddes.

Tysta mikroorganismer
Ett av projekten i Diabimmune är att undersöka förekomsten av mikroorganismer i små barns avföring i de tre länderna Finland, Ryssland, Estland.
Resultaten av analyserna blev inte enbart ett stöd för hygienhypotesen utan också att de olika bakterieslagen i tarmen samverkar med varandra.
Förutom avföringsprover togs en mängd laboratorietest och barnens föräldrar intervjuades. De drygt 200 barnens avföring analyserades från nyföddhetstiden fram till att de blev tre år.
Resultaten visade en stor skillnad mellan å ena sidan de finska och estniska barnen och å den andra sidan de ryska barnen. Hos de ryska barnen dominerade en sorts bakterier, hos de finska och estniska en annan sort. Överlag var bakteriefloran rikare, mer omväxlande, hos de ryska barnen.
- Vi kan bara spekulera om varför det var såna skillnader i bakteriesammansättningen, vad vi kan visa är vilka konsekvenser det kan ha, säger forskaren Tommi Vatanen, en av forskarna i Diabimmune.

Skillnad på E. coli och E. coli
En vanlig bakterie i mag-tarmkanalen är E. coli. En egenskap hos bakterien är att den är känd för att stimulera immunsystemet. Den gör det så bra att bakterien ofta används i laboratorier just för att göra det. Men, enligt Diamimmune-forskarna är det skillnad beroende på E. colis omgivning, på de andra bakterierna.
Hos de ryska barnen gjorde bakterien som förväntat – aktiverade ett starkt immunsvar. Mycket starkare än hos de finska och estniska barnen.
- Vi menar att E.coli utbildar immunsystemet tidigt i livet. Men, vi fann att om du mixar E. coli med en annan bakterie (Bacteroides) sker inte samma träning av immunsystemet. Vi misstänker att det får konsekvenser för immunsystemet, säger Tommi Vatanen i en intervju med Science Daily.
- Hos de finska och estniska barnen, fortsätter han, var Bacteroides dominant, mag-tarmbakterierna var mycket ”tysta”. Vi tror att det senare kan leda till en kraftig inflammation av något stimuli.
En reaktion som ses till exempel när det autoimmuna angreppet mot de insulinproducerande cellerna vid typ 1-diabetes startar.
Forskarna misstänker att dominansen av Bacteroides är ett resultat av förbättrad hygien och levnadsstandard.

Förespråkare av hygienhypotesen menar inte att vi ska återgå till dåliga sanitära förhållanden eller avstå från vaccinationer, till exempel att vaccinera barn mot mässling. Varje år dör tiotusentals barn i världen av sjukdomen, framför allt i utvecklingsländer i Afrika och Asien.

Länk till Diabimmune hemsida på Broad Institute
https://diabimmune.broadinstitute.org/diabimmune

Källa: Diabetesportalen/diabimmune.broadinstitute.org

Kategorie: Forskning
Dela med sig:
×

Share this