Publicerat 19 augusti 2019

Sara Stening fick sin diagnos, typ 1-diabetes, för fem år sedan. Hon hade då under tre månader gått ner mycket i vikt och märkt att hon var törstigare än vanligt.
- Jag var jättetörstig och jättetrött och trodde att jag var deprimerad, säger Sara.

Sara Stening, 30 år, har levt med diagnosen typ 1-diabetes i fem år. Under tre månaders tid 2014 hade hon haft symtom som extrem törst, håravfall, trötthet och kände sig aldrig utvilad. Under dessa månader hade hon även gått ner 14 kilo i vikt.
- Jag kunde svepa fyra stora glas med vatten och vara törstig igen kort därefter. Jag ville bara sova och rasade i vikt. Allting gick så fort på slutet, fortsätter Sara.
Hon hade även ådragit sig en bihåleinflammation och en svampinfektion, så hennes immunförsvar var lågt. En morgon svimmade hon av hemma, ringde till vårdcentralen och fick en tid direkt. Det togs då ett blodsockerprov på henne som visade på över 40 och hon fick diagnosen typ 1-diabetes. Hon fick då åka in på sjukhuset där det visade sig att hon hade näringsbrist och fick ligga med dropp i två dagar innan hon kunde börja ta sina egna insulinsprutor.
- Det var som att jag fick en kalldusch när jag fick dropp. Det var det skönaste jag varit med om och jag blev helt klar i huvudet. Det kändes bra men samtidigt var det svårt att ta in att jag hade diabetes, det blev en otrolig chock för mig.
Efter att hon fick dropp började hon komma tillbaka till verkligheten och började må bättre.
- Läkarna sa att målet var att jag skulle komma under 15 i blodsockervärde innan jag fick lämna sjukhuset.
En vecka senare var hon utskriven från sjukhuset.

Bra att ha en ”diabeteskompis”
När Sara fick diagnosen typ 1-diabetes började hon att söka likasinnade för att få en ”diabeteskompis”.
- Jag ville träffa folk med diabetes, så jag gick in på olika diabetesforum. Jag kunde skriva till andra diabetiker ”Hej, vill du ta en fika med mig”. Det var jättenyttigt för mig, förklarar Sara.
Sjukdomen var inte helt främmande för henne, med tanke på att hennes kusin hade typ 1-diabetes sedan hon var två år. Så hennes kusin samt några andra diabetiker blev hennes stöd. Hon känner även att det är skönt och tryggt att hon har kunnat ha samma läkare under de fem åren som hon har levt med sjukdomen.
I och med att Sara gärna vill ha kontroll så kunde hon i början av sjukdomen sticka sig i fingrarna upp till 60 gånger per dag för att kolla sitt blodsocker. Ett halvår senare fick hon sin Freestyle Libre-sensor, som gjorde att hon kunde koppla av, vilket kändes tryggt för henne. I dag mäter hon sitt blodsocker via sin mobil upp till 15 gånger per dag.
- Jag försöker lyssna på min kropp och läser av min Libre. Vad det är som sänker och vad det är som höjer mitt blodsocker? Jag har aldrig kolhydraträknat, men jag känner jättetydligt när jag är för hög eller för låg. Jag får ett sug i magen och svettningar när det går ner och blir seg i huvudet och blir ofokuserad när jag blir för hög.

Inga stora förändringar
Sara är en aktiv person som ofta är hungrig och tränar gärna mycket.
- Jag gillar att träna och röra på mig. Jag märker också att om jag tar en power walk på morgonen innan frukost, så behöver jag inte ta lika mycket insulin, berättar Sara.
Är hon bortbjuden på middag vill hon gärna veta vilken tid som de ska äta. Planering är A och O för Sara. Samtidigt som hon försöker anpassa sitt liv efter sin diabetes.
- Jag vill inte bli min diabetes. Börjar man dalta med det så är det kört. Diabetes får inte ta över, men samtidigt ska man acceptera och ha respekt för den.
Sara har dock inte gjort några större förändringar vare sig gällande sin kost eller träning. Hon äter i stort sett allt förutom att hon har dragit ner på snabba kolhydrater, äter mer proteiner samt har dragit ner på portionerna och reglerar istället insulinet efter vad hon äter.
- Jag dricker inte juice eller vanlig läsk, bara light-läsk och jag skulle inte köpa en stor godispåse, men jag äter lite choklad ibland. Ibland kan jag även äta en bulle, men tänker samtidigt ”Är det värt det?” Det är lättare för mig att reglera insulinet vid bakverk än vid godis.
Sara är väldigt noga med sin måltider och äter gärna havregrynsgröt med jordnötssmör och banan med havremjölk till frukost.
- Jag äter mest kolhydrater på morgonen och får då ta mer måltidsinsulin. Men jag håller mig mätt rätt länge.
Till lunch kan hon äta en sallad eller kanske lite pasta om hon har tränat på lunchen.
- Jag gillar att laga mat, så till middag blir det mycket grönsaker och kanske kyckling med sås och potatis.
Så Sara har inte behövt ändrat så mycket gällande kost och motion.
- Typ 1 diabetes är samma sjukdom för alla, fast den är otroligt individuell. Hur man hanterar den och hur man tänker. Jag behövde inte göra stora förändringar. Men låt inte din diabetes ta över, för man är inte sin diabetes, avslutar Sara.

Saras tips till andra diabetiker:
- Ta kontakt med andra som har diabetes. Kolla Facebookgrupper och Instagram.
- Låt inte sjukdomen ta över.
- Lär känna din kropp.
- Prova dig fram gällande kost och träning. Det finns ingen färdig mall.
- Skaffa dig en ”diabeteskompis”
- Gå inte igång om du har för högt blodsockervärde.



Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat