I dag äter många bara under ett begränsat antal timmar i så kallade ätfönster. Men finns liknande fönster för träning också?

Tidsbegränsade ätfönster med lång nattfasta leder både till tappade kilon och minskad risk för sjukdom. En förklaring är att våra hormoner och organ fungerar bättre under vissa tider på dygnet.
Men hur är det med fysisk träning – finns det tidsfönster också för motion? Mycket tyder på det. I alla fall för personer med typ 2-diabetes och de som har övervikt.

År 2017 gavs Nobelpriset i fysiologi eller medicin till forskare som har kartlagt hur dygnsrytmen fungerar i våra kroppar och celler. Då fick många forskare upp ögonen för hur vår inre klocka styr olika processer i kroppen. En av dem var diabetesläkaren och forskaren Harriet Wallberg på Karolinska institutet. Hon och hennes medarbetare hade länge förespråkat fysisk träning för de cirka 600 000 personer i Sverige som lever med typ 2-diabetes. Motion ökar sockerupptaget i musklerna, vilket förklarar varför det är bra att träna om man har typ 2-diabetes.

Inspirerade av Nobelpriset funderade KI-forskarna på om tidpunkten för träningspasset har betydelse för patienternas hälsa. Det var känt sedan tidigare att glukostolerans, insulinkänslighet och musklernas förmåga att effektivt bryta ner näringsämnen varierar över dygnets timmar.

Forskarna lät elva män i åldrarna 45-68 år med typ 2-diabetes träna HIIT, high-intensity interval training, på motionscykel på gym. Männen cyklade maximalt under en minut, trampade sedan med lägre belastning i en minut och upprepade detta sex gånger. Först tränade de klockan åtta på morgonen tre dagar per vecka i två veckor, följt av en veckas vila. Sedan hölls träningen klockan fyra på eftermiddagen i två veckor. Deltagarnas blodsocker kontrollerades kontinuerligt medan studien pågick.

Resultatet som publicerades blev överraskande tydligt:
Eftermiddagens intensiva träningspass sänkte männens blodsocker, och det fortsatte att vara lågt också dagen därpå. När de i stället tränade på morgonen fick de förhöjt blodsocker resten av dagen.

Resultatet bekräftades ett år senare i en holländsk studie med 32 män som hade typ 2-diabetes eller förstadiet till sjukdomen. De som tränade både kondition och styrka på eftermiddagen fick inte bara lägre blodsocker, de fick också högre insulinkänslighet, bättre träningseffekt och större fettförbränning än de som körde sitt pass på morgonen.

Förra året publicerades så en tredje studie från Australien där 25 män med övervikt eller fetma (obesitas) lottades till att antingen träna på morgonen, eftermiddagen eller avstå från träning. I början av studien åt deltagarna en kost med mycket fett (65 procent), som höjde nivån på deras blodfetter. Efter fem dagars träning var det bara de som tränade senare på dagen som hade lyckats sänka sina förhöjda blodfetter nästan tillbaka till ursprunglig nivå.

Slutsatsen man kan dra av de här ganska små studierna är att det tycks finnas ett ”träningsfönster” under sen eftermiddag som är mer gynnsamt för blodsocker och insulinkänslighet för både personer med typ 2-diabetes och de som har övervikt eller fetma. Harriet Wallberg menar att den som har en förälder med typ 2-diabetes kanske till och med kan minska risken att själv bli sjuk genom att träna HIIT regelbundet på eftermiddagen i stället för på morgonen (eftersom förhöjt blodsocker kan öka risken på sikt).

Forskarna har bara undersökt effekten av högintensiv konditionsträning hos män. Om det gäller även för friska män samt för andra lugnare träningsformer (och för kvinnor) återstår att se i kommande studier. Tills vi vet mer slipper i alla fall de som har typ 2-diabetes kliva upp i ottan för att hinna med ett intensivt morgonpass.

Källa: Dagens Nyheter/Anna Bratt

Senaste nyheterna