Tiden går så fort | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Du är här

Tiden går så fort

I 7 veckor har jag haft sonen hemma, sommarlov och på måndag börjar han förskoleklass. Det ska bli skönt för oss båda. Det är inte enkelt att vara ensamstående mamma med minimal hjälp (jag har underbara föräldrar) som även har kroppsliga sjukdomar som jag måste ta hänsyn till.

Sommaren är oftast jobbig på grund av min diabetes. Värmen påverkar mig både psykiskt och fysiskt, jag klarar inte av värme bra - men det jobbigaste är hur värmen påverkar mitt blodsocker. Är det väldigt varmt kan jag få lågt blodsocker flera gånger under en dag. Personligen föredrar jag att ha högt blodsocker då mina symptom vid lågt är mer akuta och hemska. Det tär på kroppen att ha lågt blodsocker (högt också, såklart) och flera gånger på en dag är oerhört påfrestande. Det blir lätt att blodsockret är som en berg- och dalbana varma dagar. Årets juli var dock sval och skön, så jag är väldigt nöjd med det! Senaste dagarna har värmen slagit till igen och då håller jag mig helst inne. Jag gillar att vara ute och gå men då får jag lågt blodsocker och för mig är det inte värt det.

Jag har även hunnit med att få det lägsta blodsockervärdet jag någonsin har haft. 2,2 - vilket kanske inte är jättelågt enligt vissa men för mig som ibland kan känna mig låg vid 4,8 är det väldigt lågt. Den upplevelsen var det värsta jag har upplevt när det gäller diabetesen! Jag har larm inställt på 5,0 på min Dexcom, en bra gräns för mig för då hinner jag oftast agera innan jag får en känning - jag HATAR känningar, därav vill jag helst undvika att få en. Kvällen då det gick ner till 2,2 hann inte Dexcom med, mitt blodsocker sjönk jättesnabbt. När Dexcom visade 4,6 och det börjande susa i öronen samt att jag började se svarta fläckar framför ögonen (symptom jag inte kände igen) blev jag fundersam och orolig. I sådana lägen testar jag alltid blodsocker med en vanlig, hederlig blodsockermätare.

När den visade 2,2 fick jag panik samtidigt som jag mådde dåligt. Då var det bara att ta en cola, hälla i sig den och vänta. Väntan vid låga blodsockervärden är jobbig. Då känns sekunder som timmar. Det är ännu jobbigare att vara ensam hemma med sitt barn, då vill man helst inte att något händer. Jag vill inte utsätta min son för att jag svimmar av, å andra sidan kan det vara svårt att kontrollera men därför har jag Dexcom och jag känner min kropp väldigt bra som tur är. Det har inte hänt något sådant än, peppar peppar. Men den här gången var det nära, alldeles för nära, och det var garanterat inte sista gången.

Det är viktigt att komma ihåg vilken kamp diabetes är och hur mycket som påverkar blodsockret. Det är mer än att ta en spruta och så är allt bra. Diabetes innebär också mycket oro och rädsla - för mig i alla fall. Jag vill gärna säga att jag aldrig vill få så där lågt blodsocker igen, men som sagt, det är garanterat INTE sista gången och jag lär aldrig vänja mig men jag hoppas att jag en vacker dag kan tackla oroskänslorna vid och efter ett sådant lågt värde bättre.

En mer positiv grej, jag har införskaffat en Apple Watch och kan därmed se mitt blodsocker på den via Dexcom. Så fantastiskt med tekniska grejer som underlättar livet som diabetiker! 

Zandra

×

Share this