Möte med en finsk forskare | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Möte med en finsk forskare

Möte med en finsk forskare

Aila Ahola, Doctor of Philosophy, var en av fem finska forskare som tilldelades 10 000 Euro i forskningsanslag av Diabetes Wellness Finland 2016 för sitt projekt ”The association between self-management of type 1 diabetes and diabetic complications – Finnish Diabetic Nephropathy (FinnDiane) Study”. Diabetes Wellness Sverige fick möjlighet att ställa några frågor till henne.

Publicerat: 28 feb 2018
Kategori: Intervjuer
Dela:

Berätta kortfattat om ditt projekt?
The Finnish Diabetic Nephropathy (FinnDiane) studien lanserades 1997. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är förknippade med utvecklingen av diabetiska komplikationer, vid typ 1-diabetes, med särskild tonvikt på diabetisk nefropati (njursvikt). Med mer än 5000 rekryterade deltagare är FinnDiane-studien den största studien i världen för att fokusera på typ 1-diabetes och komplikationer. Patientrekryteringen pågår men hittills har FinnDiane-studien producerat 17 doktorsavhandlingar och över 200 vetenskapliga artiklar. Bland annat har vi rapporterat att det metaboliska syndromet är en vanlig observation i typ 1-diabetes (1), och det metaboliska syndromet förutser utvecklingen av nefropati och hjärt- och kärlsjukdomsdödlighet (2).

Vi har också publicerat våra observationer gällande ärftligheten för avancerade kärlförändringar i ögats näthinna vid diabetes (proliferativ diabetesretinopati, 3), förändringar i dödlighet över tiden hos typ 1 diabetiker (4) samt det att funktionsnedsättningen vid typ 1 diabetes i de nerver som inte står under viljans inflytande (autonom dysfunktion) är reversibel (5).

Hur kom det sig att du började forska?
Forskning har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag är särskilt fascinerad av möjligheten att ständigt lära mig nya saker. Jag tycker också om att forskning aldrig är "fulländad". Det finns alltid något nytt att utforska.

Varför valde du diabetes som forskningsområde?
Diabetes har så stor inverkan på så många liv runt om i världen, i dag. Vi känner alla till någon som påverkas av det, på ett eller annat sätt. Men alla förstår verkligen inte hur förödande tillstånd det kan vara. Möjligheten att hjälpa drabbade individer med min lilla del är inspirerande.

Hur tycker diabetesforskningen förändrats sedan du började forska?
Det finns förmodligen flera saker som har förändrats under de senaste 10 åren. En av de positiva sakerna är den bredare användningen av sociala medier bland potentiella studieämnen. Vi mötte styrkan i sociala medier när en av våra studiedeltagare antydde andra behöriga ämnen om vår studie och fick sedan ett gott antal nya värvningar. Å andra sidan är frågor som rör dataskydd mycket strängare i dag. Vi har nu regelbundet problem med att erhålla registerbaserade data trots att vi har alla nödvändiga godkännanden för studien. Detta är ibland frustrerande och ur forskarens synvinkel har potential att minska vår konkurrenskraft jämfört med andra studiegrupper.

Kan du berätta mer om ditt forskningsprojekt.
Fokusen på mina projekt är diabetes självhantering och psykologiskt välbefinnande. I dessa studier är mitt mål att bedöma hur dietintag och andra självhanteringsmetoder och psykologiska variabler är associerade med diabetes komplikationer vid typ 1-diabetes. Hittills har vi rapporterat att depression i samband med kvinnor är förknippad med ökad dödlighet (6). Vi har visat att så kallad starkare känsla av koherens är associerad med bättre glykemisk kontroll (7). Hos kvinnor förutspår stark koherensförmåga mer försiktiga matval, medan det hos män är associerat med högre fysisk aktivitet (8).

Vi har visat att rädsla för hypoglykemi är förknippad med högre genomsnittliga seriella HbA1c-nivåer, högre antal rapporterade dagliga blodglukos självövervakningssessioner och högre kolhydratintag (9). Vi har visat att närmare efterlevnad av dietrekommendationer är associerad med bättre glykemisk kontroll, medan ett kostmönster med höga intag av fisk och ägg är associerat med lägre systoliskt och diastoliskt blodtryck (10). Vi har rapporterat att många patienter med typ 1-diabetes uppskattar deras prandialinsulinbehov otillbörligt, vilket resulterar i antingen postprandial hypoglykemi (23% av de undersökta deltagarna) eller hyperglykemi (41 %) (11). Slutligen har våra senaste observationer behandlat makronutrientfördelning (fördelningen av kolhydrater, protein och fett i ens kost) och metaboliskt syndrom (12), föreningarna mellan diet och inflammation (13) och endotoxemi (närvaro av endotoxiner i blodet) (14) och sambandet mellan användning av probiotika och metabolisk kontroll och metaboliskt syndrom (15).

Med framväxande tillbakablickande data kommer vi i framtiden att kunna undersöka orsakssambanden mellan hälsoproblem och diabetiska komplikationer.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste 10 åren om utvecklingen fortsätter i samma takt?
Det är svårt att säga. Genetiken och olika andra liknande områden har haft starka roller i forskning under de senaste åren, och det är troligt att det fortfarande finns mycket kvar inom dessa områden.

Vilket område inom diabetesforskningen ser du har störst brist på pengar i dag och vad tror du det beror på?
Jag vet inte om det finns några specifika grenar av diabetesforskning som är mindre finansierade än andra. I stället är finansieringen begränsad i allmänhet, och det finns kontinuerlig konkurrens om finansiering bland forskare. Dessutom finansierar många stiftelser endast doktorander och utexaminerade som ibland kan vara en förlust av finansiering för många forskare.

Hur ser du på utvecklingen internationellt där WHO spår att närmare 600 miljoner människor runt om i världen kommer att drabbas av diabetes inom de närmaste 20-30 åren? Vad kan vi göra för att förhindra den utvecklingen tror du?
Dessa siffror är huvudsakligen baserade på den förväntade ökningen av typ 2-diabetes, som är starkt relaterad till fetma. Övervikt har traditionellt varit ett problem i de rika länderna, men vi har nu blivit utsatt för en global överviktsepidemi efter den olyckliga adoptionen av vår västerländska livsstil i utvecklingsländerna. WHOs diabetesprognoser speglar dessa alarmerande trender, i synnerhet fetma nära relaterat till livsstil och kostintag. Baserat på den ökande fetthalten är det uppenbart att de nuvarande åtgärderna för att hantera fetma inte har varit effektiva. Det återstår att lösa vilka ingrepp som behövs för att göra förändringen i denna skadliga utveckling.

Referenser:
1. Thorn LM et al. Metabolic syndrome in type 1 diabetes: association with diabetic nephropathy and glycemic control (the FinnDiane study). Diabetes Care 2005;28:2019-24
2. Thorn LM et al. Metabolic syndrome as a risk factor for cardiovascular disease, mortality, and progression of diabetic nephropathy in type 1 diabetes. Diabetes Care 2009;32:950-2
3. Hietala K et al. Heritability of proliferative diabetic retinopathy. Diabetes 2008;57:2176-80
4. Harjutsalo V et al. Time trends in mortality in patients with type 1 diabetes: nationwide population based cohort study. BMJ 2011;343:d5364
5. Rosengård-Bärlund M et al. Early autonomic dysfunction in type 1 diabetes: a reversible disorder? Diabetologia 2009;52:1164-72
6. Ahola AJ et al. Purchase of antidepressant agents by patients with type 1 diabetes is associated with increased mortality rates in women but not in men. Diabetologia 2012;55:73–9
7. Ahola AJ et al. The cross-sectional associations between sense of coherence and diabetic microvascular complications, glycaemic control, and patients’ conceptions of type 1 diabetes. Health Qual Life Outcomes 2010;8:142
8. Ahola AJ et al. Sense of coherence, food selection and leisure time physical activity in type 1 diabetes. Scand J Pub Health 2012;40:621–8
9. Ahola AJ et al. Fear of hypoglycaemia and self-management in type 1 diabetes. J Clin Transl Endocrinol 2016;4:13–8
10. Ahola AJ et al. Dietary patterns are associated with various vascular health markers and complications in type 1 diabetes. J Diabetes Complications 2016;30:1144–50
11. Ahola AJ et al. Many patients with type 1 diabetes estimate their prandial insulin need inappropriately. Journal of Diabetes 2010;2:194-202
12. Ahola AJ et al. The association between macronutrient intake and the metabolic syndrome and its complications in type 1 diabetes. British Journal of Nutrition 2017 Feb 20:1–7
13. Ahola AJ et al. Association between adherence to dietary recommendations and high-sensitivity C-reactive protein level in type 1 diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice 2017;126:122–128
14. Ahola AJ et al. Dietary patterns reflecting healthy food choices are associated with lower serum LPS activity. Scientific Reports 2017;7:6511
15. Ahola AJ et al. The self-reported use of probiotics is associated with better glycaemic control and lower odds of metabolic syndrome and its components in type 1 diabetes. Journal of Probiotics & Health 2017;5:4

Text: Ann Fogelberg

Kategorie: Intervjuer
Dela med sig:
×

Share this