LADA, en form av diabetes | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

LADA, en form av diabetes

LADA, en form av diabetes

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är en form av antikroppspositiv diabetes hos en vuxen person som dock saknar tydligt typ 1 insjuknande, och drabbar oftast de över 35 års ålder.

Publicerat: 10 jan 2018
Dela:

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) har större likheter med typ 1 än typ 2 diabetes och brukar ofta beskrivas som en mild form av typ 1 diabetes. Det har funnits undergrupper med typ 2-diabetes som har tilldelats olika namn till exempel typ 1½ diabetes, autoimmun diabetes hos vuxna, eller sällsynt diabetes hos vuxna, innan LADA bestämdes. LADA är en vanlig form av diabetes, och dess frekvens i många regioner av världen överstiger den för klassisk typ 1-diabetes. I typ 1-diabetes misslyckas cellerna i bukspottkörteln att producera insulin och regelbundna insulininjektioner behövs för att bibehålla en fungerande livssituation.

Kriterierna som finns för LADA har oftast varit dessa tre: positivitet för GAD-antikroppar (antikroppar mot Glutaminsyredekarboxylas), äldre än 35 år vid diagnos och ingen insulinbehandling under de första 6-12 månaderna efter diagnos. Autoantikroppars positivitet är associerade med en fenotyp inkluderat yngre ålder, mindre utsöndring av insulin, snabbare ökning till insulinberoende och mindre bevis på metaboliskt syndrom än för antikropp-negativa patienter. Dessa funktioner är också beroende av styrkan av antikroppsreaktivitet. Förekomsten av antikroppar mot GAD skiljer sig mellan regioner och etniska grupper hos patienter som diagnostiserats kliniskt med icke insulinberoende diabetes. Resultat från flera studier har visat att patienterna med LADA utvecklade insulinberoende oftare än antikropps-negativa patienter.

- Diabetes typ 1 och LADA beror på att kroppen inte längre känner igen sina insulinproducerande celler och förstör dem, autoimmun process, kan identifieras genom att mäta autoantikroppar mot insulin eller GAD, säger Leif Groop, professor och ledare bakom Botnia-undersökningen och studien.

GAD-antikroppar
Vid typ 1 diabetes, attackerar kroppens eget immunförsvar de insulintillverkande betacellerna i bukspottskörteln. Som följd, dör en del betaceller, vilket kan leda till insulinbrist. Kriget mellan försvarssystemet och egna vävnader kallas autoimmunitet.

Man kan inte mäta antalet betaceller och man vet inte varför immunförsvaret attackerar betacellerna. Man brukar använda antikroppar i blodet som markörer för denna process ("krig"). 85-90% av barn och unga, som insjuknar i typ 1 diabetes, har olika typer av bukspottskörtelantikroppar i blodet. Vuxna som insjuknar i typ 1 diabetes har oftast enbart GAD-antikroppar. Cirka 10 % av vuxna, som insjuknar i typ 2 diabetes, har också GAD-antikroppar – denna grupp kallas för LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Hälften av LADA-patienterna utvecklar senare insulinbrist och behöver insulinbehandling.

Vad är betydelsen av GAD-antikroppar hos människor, som inte har diabetes? Positiva GAD-antikroppar innebär en högre risk för diabetes. Denna risk beror på hur höga antikroppsnivåer man har. Dock insjuknar inte alla, som har antikroppar.

Skillnaden mellan LADA, diabetes typ 1 och typ 2-diabetes
- LADA har större likheter med typ 1 än typ 2 diabetes och brukar ofta beskrivas som en mild form av typ 1 diabetes. Det finns ingen specifik behandling som enbart ges vid LADA utan behandlingen är insulin. Dock krävs ofta mindre mängder insulin än vid behandling av typ 1 diabetes, säger Mikael Rydén, professor, överläkare, Karolinska Institutet.

Källa: The many faces of diabetes: a disease with increasing heterogeneity och Botnia-undersökningen

Dela med sig:
×

Share this