GLP 1-hybrid överglänser insulin | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

GLP 1-hybrid överglänser insulin

GLP 1-hybrid överglänser insulin

Nya analyser visar att SGLT2-hämmaren empagliflozin fungerar bra på hjärtviktspatienter med bevarad vänsterkammarfunktion, oavsett om de har diabetes eller inte.

Publicerat: 04 okt 2021
Kategori: Forskning
Dela:

GIP/GLP 1-agonisten tirzepatid slår långverkande insulin i att sänka långtidsblodsockret hos patienter med typ 2-diabetes och förhöjd kardiovaskulär risk, enligt nya fynd.
Dessutom ses en drastisk viktnedgång med GIP/GLP 1-agonisten. Resultaten presenterades under ett symposium under den digitala EASD-kongressen.

Det handlar alltså om tirzepatid som är en kombinerad GIP/GLP 1-agonist. Läkemedelskandidaten – som injiceras veckovis – stimulerar receptorer för två inkretiner i form av GIP, glukosberoende insulinfrisättande peptid, och GLP 1, glukagonlik peptid 1. Det leder både till ett sänkt långtidsblodsocker, HbA1c, och viktnedgång hos patienter med typ 2-diabetes. 

– Dubbelpeptiden är den första i sitt slag inom diabetesfältet och den uppvisar fantastiska resultat, nästan epokgörande faktiskt. Jag har svårt att se hur något annat läkemedel skulle kunna slå detta i närtid, säger Jan Eriksson som är överläkare och professor vid Uppsala universitet.

I en ny randomiserade fas 3-studie har tirzepatid i tre olika doser jämförts med Lantus (insulin glargin). Det är ett långverkande insulin som ges dagligen. Fler än 2 000 patienter rekryterades. 

Förändringar i långtidsblodsockret utgjorde det primära effektmåttet. Det låg i snitt på cirka 78 mmol/mol vid studiens start. Uppföljning skedde efter 52 veckor.

Efter den perioden var HbA1c lägre med alla tre doser av tirzepatid, jämfört med långverkande insulin. Långtidsblodsockret sänktes i snitt med 28 mmol/mol inom gruppen som fick den högsta dosen av GIP/GLP 1-agonisten. Motsvarande siffra för insulin glargin låg på 16 mmol/mol i snitt.

Viktnedgång utgjorde ett av studiens sekundära effektmått. Vid uppföljningen sågs ett markant vikttapp inom gruppen med högst dos av tirzepatid, cirka 12 kilo i snitt. Deltagarna i insulingruppen gick i stället upp i vikt. 
– Det är imponerande resultat för tirzepatid. Långtidsblodsockret sänks rejält och viktnedgången är minst sagt drastisk. Troligtvis blir det här även en behandling mot fetma i framtiden, säger Jan Eriksson.

Han tror att GIP/GLP 1-agonisten kan bli godkänd relativt snart. 
– Förmodligen finns den på europeiska marknaden om ett eller två år. Jag gissar att läkemedlet kommer bli en del av andra eller tredje linjens behandling vid diabetes typ 2, säger Jan Eriksson.

Det är ännu inte känt om tirzepatid har en fördelaktig kardiovaskulär effekt. Just nu utvärderas detta i studie som förväntas bli klar under 2025. 

Fler fall av svår hypoglykemi, lågt blodsocker, sågs inom gruppen som fick långverkande insulin än inom gruppen som behandlats med läkemedelskandidaten. 
– Trots den kraftfulla sänkningen av blodsockret ses endast en liten risk för hypoglykemi vilket är positivt, säger Jan Eriksson. 

Fler som stod på tirzepatid valde att avbryta behandlingen i förtid. Den vanligaste biverkan var problem med mage- och tarm.

Deltagarna i studien hade sedan tidigare behandlats med ett till tre olika läkemedel, däribland metformin och SGLT2-hämmare. De hade haft sin diabetesdiagnos i tolv år i snitt. 

De nya resultaten går i linje med flera tidigare studier av tirzepatid som utvärderats i ett fas 3-program. Bakom GIP/GLP 1-agonisten står läkemedelsbolaget Eli Lilly.

Källa: Dagens Medicin/Maria Gustavsson

Kategorie: Forskning
Dela med sig:
×

Share this