Förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 genom att göra förändringar i din vardag | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 genom att göra förändringar i din vardag

Förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 genom att göra förändringar i din vardag

Kerstin Brismar, professor vid Karolinska Institutet har arbetat som läkare i 50 år, varav 45 år med diabetes. En stark önskan att få patienter med diabetes att må bättre och att även kunna förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 genom ändring av kost, motion och mindre stress gör att hon fortsätter att arbeta vidare med folksjukdomen diabetes.

Publicerat: 24 maj 2018
Kategori: Intervjuer
Dela:

Kerstin Brismar, 73 år, professor vid Karolinska Institutet och specialist inom endokrinologi, diabetes och invärtesmedicin, började sin läkarkarriär som gynekolog för 50 år sedan och redan då träffade hon patienter (gravida) med diabetes. Vid mötena med patienter som hade diabetes blev hon mer nyfiken på sjukdomen. Men först var det hjärnan som var i fokus för intresset, vilket blev hennes avhandlingsarbete. Hon fann att förändringar i hjärnan kunde utlösa typ 2 diabetes, vilket då blev en naturlig ingång till folksjukdomen diabetes. En störd cirkulation av hjärnvätskan orsakade ökat tryck i hjärnan, vilket i sin tur ledde till högt blodtryck, övervikt samt störd sockertolerans/diabetes och hos en del av dessa störd hypofysfunktion.

- Jag upptäckte att många av dessa patienter fick diabetes och blev så intresserad av sjukdomen. Jag har tillsammans med kollegor tagit fram en metod som med ett blodprov kan se om patienten har stor risk att utveckla diabetes typ 2 i framtiden, säger Kerstin.

År 1972 kom hon till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och var då på kemlab och på psykiatriska kliniken. I dag är Kerstin fortfarande yrkesverksam på kliniken för endokrinologi, diabetes och metabolism där hon började juni 1973, och har flera olika studier och studiegrupper med patienter på gång samtidigt, på Rolf Luft forskningscentrum för endokrinologi och diabetes.

- Man har verkligen kommit långt inom detta forskningsområde med ny kunskap och närmare ett botemedel mot diabetes sedan jag började forska i ämnet. I dag vet vi principerna så det är förhoppningsvis inte alltför lång tid kvar innan vi har ett botemedel, fortsätter Kerstin.

Undvik snabba kolhydrater
Kerstin diskuterar mycket kost med sina patienter, framhåller vikten av lågkolhydrat kost och frågar dem ”Vad gillar du, vad tycker du är gott?” och utgår ifrån det. Då kan hon justera utifrån det och säga att ”Du kanske ska ta mindre portioner. Du skulle kunna byta ut det mot det” och så vidare.

- Jag ger patienterna den tid de behöver och ger dem alltid hopp samt tar bort skräcken och oron hos dem. Om man byter livsstil och kost kan många med typ 2 diabetes få ett normalt blodsocker på tre månader. Men man kan aldrig ersätta fel kost med mer insulin, tillägger Kerstin.
Hon rekommenderar att man ska undvika snabba kolhydrater såsom söta drycker, godis, socker, vitt bröd och mjölmat, vitt ris och pasta, det vill säga låta bli sådant som höjer blodsockret fort, men behålla potatis, i begränsad mängd, då gärna kokt, men inte mos.
- Allt som går att mosa med en gaffel ska man undvika, berättar Kerstin.

Vitt mjöl är inte bra. Många bagerier har sett över sina produkter och börjat använda nyttigare mjöl, mindre finmalet med mer fibrer och fullkorn, enligt Kerstin.

- Vi åt aldrig vitt bröd förr i tiden. Brödet var nyttigare då, då man använde korn och rågmjöl, till och med när man bakade med bark. Jag tror även att mjölet skiljer sig åt i världen, där mjölet vid Medelhavsländerna är nyttigare än i Sverige.

Även stora mängder mjölkprodukter ska man vara restriktiv med eftersom det innehåller mättat fett och mjölksocker och påverkar, precis som mjölmat, bakteriefloran i tarmen negativt. Tillsammans med sina patienter kommer Kerstin fram till hur de kan ändra sin kost för att de ska må bättre och få en hälsosammare livsstil. Gällande alkohol så tycker Kerstin att vin är det som man kan dricka men då i måttliga mängder. Hon är mer restriktiv gällande de yngre patienterna men till pensionärer är det ok med lite vin till middagen.

- Men var sparsam, max ett glas vin om dagen.

Studie med specialdiet
Just nu håller hon och en kollega på att sammanställa resultaten från en studie där 100 personer ingått, män och kvinnor med olika grad av övervikt, varav 35 procent typ 2-diabetiker, som har gått på 5:2-dieten under sex månader. Bortfallet var lågt, endast sex personer. Efter sex månader fick patienterna välja vilken diet de själva ville gå på och samtidigt hålla koll på sin vikt. Sex månader senare så har tolv personer klivit av studien som inte klarat att hålla vikten. De 82 som är kvar i studien har bland annat fått bättre blodsocker, blodtryck, blodfetter och gått ner i vikt och midjemått samt fått bättre tandstatus.

Hon kan redan nu rapportera att en del av försökspersonerna har klarat sig utan sin medicin (blodtrycksmedicin och blodsockersänkande medicin) under studien. 

Kerstin berättar även att i Asien och Australien har man gjort studier avseende söta drycker hos barn och ungdomar, som visat att läskedrycksdrickande har hos många, flera år senare, framkallat högt blodtryck och störd sockertolerans/diabetes. Man har vidare visat att tarmfloran har påverkats vid intag av inflammatoriska produkter (western diet) som i sin tur kan trigga igång immunförsvaret och bidra till utveckling av autoimmuna sjukdomar hos de med anlag.

Diabetes ökar i världen
När det gäller statistik berättar Kerstin att Norden har färre typ 2 diabetiker än vad USA, Östeuropa och Medelhavsländerna har. I Sverige räknar man i dag att 4-5 procent har typ 2-diabetes jämfört med 8-10 procent i USA. I vissa delar av Mellanöstern och Indien har upp mot var tredje vuxen diagnosen diabetes typ 2. Kerstin menar att kylan i de nordiska länderna troligtvis kan bidra till att vi inte har lika högt antal typ 2-diabetiker, medan typ 1 är högst i Finland och i Sverige samt på Sardinien, där anlag/gener liksom miljö och levnadsvillkor styr.

I Kina ser man en kraftig ökning av diabetes, framför allt typ 2, från 1 procent 1980 till 12 procent i dag, där var femte pensionär har utvecklat sjukdomen. I USA har var fjärde pensionär diabetes typ 2 jämfört med var tionde till var sjunde i Sverige. Typ 1 är den vanligaste formen av diabetes hos barn, men 60 procent av de som diagnostiseras är över 20 år. Är du överviktig då har du 30-40 procent större risk att utveckla typ 2-diabetes, och vid graviditetsdiabetes 50- 60 procent.

- Om du ändrar på din livsstil så kan du minska risken. Det gäller att bygga muskler och minska fetma. Män ska bygga muskler och kvinnor ska minska midjemått, då diabetes typ 2 är kopplat till framför allt bukfettet hos kvinnor och till levern och insulinresistens hos män. Det räcker med att du går ner 5-6 kilo, så minskar risken att utveckla diabetes. Kroppen ställer om sig, ökar insulinkänsligheten samt minskar insulinproduktionen om man gör en bra förändring, menar Kerstin.

Har någon i släkten diabetes så är risken fyra gånger så hög att utveckla diabetes. Har du övervikt samt någon i släkten som har sjukdomen så är risken 30 gånger så stor.

- Men du kan skydda dig till viss del genom att röra på dig, sluta/aldrig röka, stressa mindre, äta bra och undvika socker .

Gällande typ 2 så är ärftligheten 99 procent för tvillingar om den ena har diabetes. Typ 1 är inte lika ärftligt som man tidigare trott utan där är det 40 procents risk och är mer vanligt från pappans sida medan typ 2 ärvs mer från mammans sida.

Faktorer som påverkar blodsockret
Faktorer, förutom kost och motion, som påverkar blodsockret, det vill säga ökar det, är depression, dålig sömn, negativ stress och inflammation.

- Man ska lära känna sig själv för att veta vad som stressar.

Kerstin hävdar att det är viktigt att skydda sig mot stress, så ibland när hon själv är stressad kan hon undvika nya krav genom att ej svara i telefonen. Vid stress påverkas immunförsvaret negativt, vi bildar mer kortisol och blir okänsliga för insulin. Parodontit, eller tandköttsinflammation kan orsaka låggradig inflammation i kroppen som ökar risken för högt blodsocker och hjärtkärlsjukdom förutom tandlossning. Ett tecken är att du blöder från tandkött när du borstar tänderna. Kerstin rekommenderar alla att regelbundet gå till tandhygienist och tandläkare.

Att ha lite damm i hörnen har varit bra för immunförsvaret, där allt för noga renlighet verkar vara mer skadligt då det inte tränar vårt immunförsvar att attackera rätt fiender såsom bakterier, virus och parasiter utan istället leder till attack mot våra kroppsegna proteiner.

- Ju fler antikroppar du får mot proteiner i de insulinproducerande cellerna, desto lättare utvecklar du diabetes typ 1, hävdar Kerstin.
Rökning är också en negativ sak där insulinkänsligheten påverkas. Som rökare är det svårare att ta upp blodsockret i cellerna. Slutar du däremot röka så blir dina blodsockervärden bättre.

Motion är också mycket viktigt. Kerstin rekommenderar att man ska röra på sig dagligen, förslagsvis med kondition- och styrketräning, för att öka muskelmassan och minska fettmassan vilket förbättrar insulinkänsligheten och blodsockret. En promenad på 10 000 steg om dagen, stig av en hållplats tidigare, ta trapporna istället för hissen.

- Bränn kalorier istället för elektricitet.

Det är även viktigt att ge tid för en stunds avkoppling när du har möjlighet, till exempel med medicinsk yoga samt meditation tio minuter morgon och kväll kan vara bra, vilket minskar både blodsocker och blodtrycket.

Framtidsutsikter
Kerstin hoppas att vi snart kan ha ett botemedel mot diabetes.

- Principerna för orsakerna till typ 1 och typ 2 är klara. Vi vet att felet sitter i betacellernas förmåga att bilda insulin. Genom att plantera in gener som rättar till felen och/eller omvandlar stamceller till insulinproducerande betaceller borde vi kunna lösa det. Konstgjorda ”bukspottskörtlar” fanns redan på 70-talet men tekniken saknades som kunde koppla ihop glukosmätning och insulinfrisättning. I dag finns prototyper som man kan testar, och som snart finns på marknaden. Stamcellsforskningen har gått fram fort. Typ 2 kan du bli symtom- och medicinfri från, om du har tillräcklig insulinproduktion (vilket kan mätas med ett blodprov) och ändrar din livsstil, avslutar Kerstin.
 
Kerstins tips:
- Frukost. Utgå från vad du gillar. Ägg eller havregrynsgröt med lite lingonsylt och lite havremjölk, eller yoghurt naturell, EN smörgås rik på fullkorn och fibrer (t ex hårt bröd) med en skiva ost, gurka och tomat.
- Lunch. Sallad med till exempel mager skinka, tärnat kycklingkött eller räkor, eller fisk med en-två medelstora potatisar samt grönsaker och baljväxter. Cirka 50-60 procent grönsaker på tallriken, varav 25 procent rotfrukter och 20-25 protein (bönor, linser eller fisk, ägg, fågel, magert kött). ”Vill du gå ned i vikt så ska du öka på med grönsaker.”
- Middag. Som lunch, men kanske lite mindre portioner. Ät inte så sent på kvällen. Fett behövs också, men då helst från växtriket eller i form av fet fisk. Titta på allt du stoppar i dig och tänk efter om det är bra för din hälsa och ha inte för varm tillagningstemperatur, hårdstek inte och laga gärna i ugnen.
- Medelhavskost eller nynordisk kost rekommenderas till alla.
- Ät frukt, helst svenska, och bär som lingon, blåbär, vinbär etc, tropiska frukter innehåller mer socker.
- Ät fiberrik kost, mycket grönsaker och baljväxter. Ät dem råa eller värm till max 60 grader. Koka inte sönder dem.
- Ät fågel utan skinnet, och sparsamt med rött kött, helst magert kött och processat kött.
- Minska eller undvik helt snabba kolhydrater, socker, läsk, juice, godis, vitt bröd och vitt ris. Undvik färdiga produkter där socker tillsats.
- Undvik halvfabrikat/-, färdigrätter som ofta innehåller för mycket salt och socker, som man ska vara försiktig med. 

Kost och motion är A och O, grundpelare för hälsan.

Kerstin har varit delaktig i flertalet böcker om diabetes. Bland annat boken ”Diabetes”, (utgiven av University Press). Hur är det att drabbas av en livslång sjukdom som diabetes, och hur blir det att leva med denna sjukdom?. Hon har även ett nytt bokprojekt på gång.

Text och foto: Ann Fogelberg

Vad ska man äta när man har diabetes typ 2? Det finns så klart olika kostråd för olika individer, som Medelhavskost, LCHF, paleolitisk kost, 5:2 och 8/800. Vi på Diabetes Wellness Sverige vill att du ska ha ett så bra liv som möjligt och välja den kost som passar och fungerar bäst för just dig. Rådfråga alltid din vårdcentral vilken diet som är bäst för dig.

Kategorie: Intervjuer
Dela med sig:
×

Share this