Hoppa till huvudinnehåll
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Antibiotika, en orsak till ökning av typ 1 diabetes?

Antibiotika, en orsak till ökning av typ 1 diabetes?

Under de senaste 30 åren har antalet barn som insjuknat i typ 1 diabetes fördubblats. Ingen vet varför och trots att många teorier har testats är frågan fortfarande obesvarad. Men nu har en ny bit lagts till det komplexa pusslet.

Publicerade: okt 12, 2017
Dela med sig:

I djurförsök visar forskare att antibiotika kan ligga bakom, åtminstone en del av ökningen. Musungar som fick antibiotika löpte mer än dubbelt så hög risk att insjukna i en diabetes som liknar människans typ 1. Förklaringen, menar forskarna, är att antibiotika stör tarmfloran vilket i sin tur gör att immunsystemet inte mognar på ett normalt sätt hos unga individer. Istället börjar det attackera kroppens egna insulinproducerande celler.

– Våra resultat stödjer misstanken om ett samband mellan antibiotika och diabetes, säger Thomas Greiner till tidskriften Forskning & Framsteg. Greiner är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och en av författarna till studien som har publicerats i tidskriften Nature Microbiology. Forskargruppen gav antibiotika till musungar som har en genetisk sårbarhet för att insjukna i en diabetes som liknar typ 1. Upprepade antibiotikakurer ledde till att över hälften av mössen utvecklade sjukdomen. I en kontrollgrupp som inte fick antibiotika var andelen halverad, en fjärdedel insjuknade.

Möss får inte typ 1 diabetes men NOD-musen, som använts i experimenten, drabbas ofta av en autoimmun diabetes, som typ 1 och LADA. NOD-musen avlades fram av japanska forskare på 1980-talet genom att systematiskt para möss som hade en något förhöjd blodsockerhalt i blodet.

Den publicerade undersökningen, som utförts av forskare från Sverige och USA, visar att de NOD-musungar som hade fått antibiotika hade en torftigare sammansättning av bakterier i tarmen. Flera av de bakterier som är kända för att delta i utvecklandet av immunsystemet fanns nästan inte alls.
- NOD-musen som ofta används i forskningen är den bästa modellen för typ 1 diabetes och de doser av antibiotika försöksdjuren fick motsvarar vad de flesta barn behandlas med mot vanliga infektioner, säger Martin Blaser vid Langone Medical Center, USA.

Han konstaterar att barn i USA har fått tio kurer antibiotika i tio-åldersåldern och på liknande sätt som att typ 1 diabetes hos barn har blivit mycket vanligare har användningen av antibiotika ökat.

Forskarna kunde också visa att det var framför allt korta kurer av antibiotika som ökade risken för autoimmun diabetes. De försöksdjuren utvecklade både snabbare och oftare diabetes jämfört med de som inte hade behandlats.
- Den här studien är den första som tyder på att antibiotika förändrar tarmfloran och att det har långvariga effekter på immunsystemet som ökar risken för autoimmun diabetes hos NOD-möss, konstaterar Martin Blaser.
Andra studier har visat att naturligt förekommande mikroorganismer som bakterier “lär” ett omoget immunsystem hos unga individer att bli mindre känsligt och mindre benäget att, som vid typ 1 diabetes, angripa de egna kroppsvävnaderna som de insulinproducerande betacellerna.

Ett fynd i undersökningen som ännu inte har fått en förklaring är att det var stor skillnad på diabetesrisken hos hanmössen var mycket större hos han- jämfört med honmössen.
- Den här studien är den första som tyder på att antibiotika förändrar tarmfloran och att det har långvariga effekter på immunsystemet som ökar risken för autoimmun diabetes hos NOD-möss, konstaterar Martin Blaser.
Det är självklart stor skillnad på möss och människor och det finns många sätt att förhindra eller bota "typ 1"-diabetes hos möss. Inget har visat sig fungera på människan. Men som forskarna bakom den nu publicerade studien själva konstaterar, det har kartlagt ett intressant spår att följa upp.

Källa: Diabetesportalen

Dela med sig: