Komplikationer och följdsjukdomar

Diabetes kan medföra komplikationer och följdsjukdommar som är viktiga att känna till. Som diabetiker är det därför extra viktigt att sköta sitt blodsocker och vara extra uppmärksam på sin kropp. Det är bland annat viktigt att ta hand om sina fötter och undersöka sin syn med jämna mellanrum.

Plötsliga komplikationer vid typ 1-diabetes
Plötsliga komplikationer beror på att man har alltför höga eller alltför låga blodsockervärden. Om man har kraftigt förhöjda blodsockervärden kan man få syraförgiftning, ketoacidos. Om blodsockervärdet blir alltför lågt kan resultatet bli insulinkänning. Båda dessa tillstånd är allvarliga.


Ketoacidos – syraförgiftning
Om blodsockret stiger och blir mycket högt kan man få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett akut och livshotande tillstånd.

Ibland kan orsaken till syraförgiftning vara någon infektionssjukdom som ökar insulinbehovet. Det kan också bero på att man inte har tagit sitt insulin i tillräckliga doser under en tid. En tredje orsak kan vara stopp i insulintillförseln om man behandlas med insulinpump. Syraförgiftning kan utvecklas om blodsockervärdet ligger över cirka 15 mmol/l. Symtomen kan komma ganska snabbt, från timmar upp till flera dygn.

Vid behandling med insulinpump kan syraförgiftning komma snabbare och också vid lägre blodsockervärden, över cirka 12 mmol/l. Om man har behandling med insulinpump bör man därför ha en mätare som kan bestämma halten av ketoner i blodet.

De första tecknen är de vanliga diabetessymtomen, att man måste kissa ofta och blir törstig. Om man då inte kan få ner sitt blodsockervärde får man symtom som trötthet, illamående, kräkningar, huvudvärk, magsmärtor, acetondoft i andedräkten och andningssvårigheter. Man kan bli omtöcknad eller medvetslös. Det är då viktigt att man snabbt kommer till sjukhus för vård.


Insulinkänning
Om blodsockervärdet sjunker kraftigt kan man få en insulinkänning, så kallad hypoglykemi. Det brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3-4 mmol/l. Orsaken kan vara att man har tagit för mycket insulin eller att man inte har ätit ordentligt efter insulininjektionen. Det kan också bero på att man har druckit alkohol, motionerat kraftigt eller har maginfluensa med kräkningar och diarréer.

Vanliga symtom på en insulinkänning är svettningar, hungerkänslor, skakningar, oro, ilska, irritation och hjärtklappning. Om man inte får i sig socker i någon form blir man efter en tid omtöcknad och förlorar medvetandet.

Det är viktigt att man äter ordentligt om man har fått en insulinkänning, annars kan man riskera att få en ny känning. Först bör man helst ta druvsocker, en till två tabletter per 20 kilo kroppsvikt, och sedan vila sig en stund. Efter 10-15 minuter har blodsockret stigit 1-3 mmol/l. Då kan man eventuellt lägga till exempelvis en frukt, en mindre smörgås eller ett halvt glas mjölk. Hur mycket man ska äta beror på kroppsstorlek, hur fysiskt aktiv man kommer att vara och när nästa måltid kommer.

Om man blir medvetslös kan blodsockervärdet höjas om man får en injektion med sockerlösning direkt in i en blodåder. Detta måste oftast skötas av sjukvårdskunnig personal, men det finns engångssprutor, som man kan ha hemma, med hormonet glukagon som höjer blodsockret. Glukagonsprutor injiceras under huden eller i en muskel och kan lätt hanteras av anhöriga. Om det inte hjälper måste man snarast komma till läkare för behandling.

Det är viktigt att man har informerat familj, vänner och arbetskamrater så att man kan få hjälp om man får en insulinkänning. I första hand behöver man få äta något som snabbt höjer blodsockervärdet. Man kan också behöva hjälp att komma till sjukhus. Om man inte själv förstår varför man har fått en insulinkänning bör man diskutera med sin diabetssjuksköterska.

Efter en insulinkänning kan man få en så kallad rekyleffekt under det närmaste dygnet, vilket innebär att blodsockervärdet blir för högt. Om det är rejält förhöjt beror det oftast på att man ätit eller druckit för mycket under insulinkänningen.


Sena komplikationer
Komplikationer som utvecklas under lång tid är skador i små och stora blodkärl. Skador i de små blodkärlen kan leda till att man får nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och känsel i fötterna.

Skador i de stora blodkärlen kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke och är vanligast vid typ 2-diabetes.

Sämre känsel i fötterna
De tunna blodkärlen till olika nerver kan skadas av förhöjda blodsockernivåer. Nerverna kan också skadas direkt av ett högt blodsockervärde. Det kan leda till att känseln försämras. Vanligen uppstår sådana nervskador, som kallas polyneuropati, i fötterna och det kan leda till att man inte känner om man får skoskav eller sår på fötterna.

Ögonkomplikationer
Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna ta skada, så kalladdiabetesretinopati. Det kan uppstå små blödningar som skadar näthinnans synceller och på sikt kan det leda till att synen försämras. Förändringarna kan vara små och komma smygande så att man inte märker av dem förrän synen har blivit kraftigt försämrad.

Med hjälp av ögonbottenfotografering kan läkaren upptäcka även små skador på näthinnans blodkärl.

Njurarna kan ta skada
Skador på njurarnas små blodkärl kan leda till att protein läcker ut i urinen. I början handlar det om mycket små mängder protein som läcker ut i urinen och om man lyckas få ett bra blodsockervärde kan skadan läka.

Om skadorna på blodkärlen förvärras ökar mängden protein i urinen. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter. Det är ett tillstånd som kallas njursvikt. Vid tecken på proteinutsöndring i urinen, mikroalbuminuri, bör man vara extra noga med att hålla sitt blodsockervärde på en bra nivå.

Om det finns protein i urinen behandlas man med vissa typer av blodtrycksmediciner även om blodtrycket är normalt. Om man även har högt blodtryck är det viktigt att hålla detta så bra som möjligt, det vill säga vid 135-130/85-80 mmHg.

Rökning ökar risken för skador i blodkärlen
Rökning ökar risken för hjärtinfarkt. Om man har diabetes och röker är det extra skadligt, risken att få hjärtinfarkt ökar då tre till fem gånger. Det finns också en ökad risk för att man ska få förfettning i de stora blodkärlen i benen. Då blir blodcirkulationen i benen sämre vilket kan leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka. Samtidigt löper man en ökad risk för att få svårläkta sår på ben och fötter. Om man har diabetes och är rökare är det mycket viktigt att sluta röka för att minska risken för skador i kroppens blodkärl.

Sexuella problem i samband med diabetes
De blodkärlsskador som man kan få om man har haft diabetes under många år kan bland annat påverka blodcirkulation och nerver i könsorganen. Det innebär att män får svårt att få och behålla erektion. Det finns flera olika typer av läkemedel som förbättrar förmågan att få stånd.

Kvinnor kan få problem med minskad känsel, vilket kan leda till svårigheter att få orgasm. Ett annat problem kan vara torra slemhinnor och svårigheter för slidan att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel som finns att köpa på apotek kan vara ett bra hjälpmedel.

Andra sena komplikationer
Om man har diabetes och förhöjt blodsockervärde under lång tid kan man också få problem med andra delar av kroppen. Till exempel kan man lättare få hål i tänderna. Därför är det bra att gå till tandläkaren regelbundet så att åtgärder kan sättas in tidigt. Det är viktigt att sköta sin tänder noga.

Man kan även få mag- och tarmproblem. Det kan leda till att magsäcken inte tömmer sig som den ska och att man därför får svårare att reglera sitt blodsockervärde. Det kan visa sig genom till exempel tidig mättnadskänsla, illamående efter måltid eller låga blodsockervärden tidigt efter måltid. Om man misstänker mag- och tarmproblem bör man prata med sin läkare.

Källa: 1177 Vårdguiden

 
 

Beställ gratis diabetesarmband

Vårt praktiska diabetesarmband, i rött gummi för vuxna och gult för barn, som passar bra på resan eller som komplement till halsbandet, har präglad text på både engelska och svenska. 

Läs mer

Forskning

Ett av stiftelsens viktigaste ändamål är att stödja diabetesrelaterad forskning (inom både typ 1 och 2) som syftar till att förbättra livssituationen för människor som lever med diabetes i väntan på ett botemedel. 

Läs mer