Diabetes och tänder

Diabetiker löper större risk än andra att drabbas av parodontit, det medicinska namnet för tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas gingivit och den andra, allvarligare typen, kallas parodontit. Nedan kan du läsa om vad som är viktigt att tänka på om du har diabetes och hur du bäst tar hand om dina tänder.

Uppfatta symptomen

Bästa sättet att fastställa om du lider av tandlossning eller inte är att gå till en tandläkare. Friskt tandkött är fast och skärt till färgen, sitter tätt mot tänderna och börjar vanligen inte blöda vid tandborstning (figur 1). Gingivit uppstår när du inte borstar tänderna tillräckligt noga. Plack börjar bildas på tänderna intill tandköttet och bakterierna i plackbildningarna gör att tandköttet blir inflammerat. Detta gör att tandköttet ser inflammerat och svullet ut (figur 2) och det kan uppstå blödningar vid tandborstning. Gingivit kan botas helt. Med en god munhygien kan tandköttet rehabiliteras till det normala.
Parodontit, den allvarligare formen av tandköttsproblem, uppstår på grund av långvarig (flera års) inflammation av tandköttet, vilket i sin tur beror på plackbildning under längre tid. Tandköttsinflammationen blir alltmer akut (figur 3) och tandköttet börjar lossna från tänderna.
På så sätt uppstår en lucka mellan tandköttet och tänderna som kallas ficka, vilket tandläkaren kan mäta upp med en sond. I takt med att fickan blir djupare blir käkbenet, som håller tänderna på plats, alltmer förstört. Detta är en process som vanligtvis inte känns. Nedbrytningen går väldigt långsamt

Efter många år kan så mycket av käkbenet ha förstörts att tänderna börjar sitta löst eller till och med lossnar. Tandköttet börjar vika undan, vilket får tänderna att se längre ut än tidigare. Detta kan vara första tecknet för vissa (de som inte regelbundet går till tandläkaren) att de har tandproblem.

Vilket samband finns det mellan tandlossning och diabetes?

Cirka 10 % av den vuxna befolkningen lider av tandlossning. När det gäller gruppen diabetiker lider en avsevärt större procentandel av tandlossning.

Vi vet ännu inte exakt varför diabetiker löper större risk än andra att drabbas av tandlossning. Forskningen försöker finna ett svar på detta, men det finns sannolikt flera faktorer som spelar in, bland annat följande:

• Eventuellt är det så att immunsystemet inte fungerar som det ska hos diabetiker, vilket ökar risken för tandlossning

• Överskott av fettvävnad (kroppsfett) hos sjukligt feta människor med diabetes kan producera ämnen som gör tandköttet mer mottagligt för inflammationer

• Skador på kapillärerna (små, känsliga blodkärl) i tandköttet kan innebära att blodtillförseln till tandköttet minskar, vilket på så sätt begränsar försvarscellernas effektivitet

• Diabetiker har nedsatt funktion när det gäller läkning av sår, vilket gör att förmågan till rehabilitering av tandköttet också är nedsatt

Tänk på att blodsockerkontrollen av allt att döma har en nyckelroll när det gäller att motverka eventuell tandlossning. Enligt tidigare forskning tycks diabetiker som har god kontroll över sitt blodsocker (HbA1c < 7,0 %) inte löpa större risk än andra att drabbas av tandlossning.

Sammanfattning
Det är mycket viktigt att alla som har diabetes regelbundet går till tandläkaren så att eventuella problem med tandköttet kan upptäckas och behandlas innan det går för långt. Din tandläkare eller tandhygienist bör regelbundet gå igenom dina tänder och rengöra dem.
Diabetiker löper större risk att drabbas av tandköttsproblem. Därför är det extra viktigt att diabetiker sköter sin munhygien och går på regelbundna kontroller hos tandläkaren.